I Gröndal har byggmästare som Olle Engkvist samt arkitekter format bostadskvarter där skala, material och vardagsliv samspelar. En promenad genom området visar hur idéer från olika tider har satt avtryck i hus, gårdar och gemensamma miljöer.
Åsögatans korta sträcka mellan Siargatan och Västgötagatan har under decennier rymt ett ovanligt rikt vardagsliv. Med utgångspunkt i en tidningsartikel från 1970 går det att följa hur en till synes obetydlig gatstump speglar Södermalms förändring över tid.
Parmmätargatan bär på flera osynliga lager av historia. Idag finns inga spår kvar av den slitna kåkbebyggelsen på Kungsklippan och den svåra bostadsmisär som ännu rådde här åren runt 1900. Och bara gatunamnet ger nog många huvudbry – vad i hela fridens namn är en parmmätare?
När Gamla Riksarkivet invigdes 1891 var det ett svar på en konkret rädsla: att Sveriges minne bokstavligen kunde gå upp i rök. Bränder, fukt och trångboddhet hotade ovärderliga dokument – och lösningen blev ett av Stockholms mest genomtänkta och märkliga hus.
Peter Ellis verkade i ett Liverpool som präglades av industriell expansion, tekniska landvinningar och nya byggnadstyper. I två kontorshus från 1860-talet formulerade han idéer som långt senare skulle bli avgörande för modern arkitektur och framtidens skyskrapor.
Flera avgörande ögonblick i Stockholms teaterhistoria har utspelat sig i samband med förödande bränder. Genom några centrala händelser speglas både teaterlivets utveckling och stadens förändring från småstad till modern huvudstad.
I slutet av 1800-talet växer Stockholm snabbt och bostadsbristen blir akut. Trångboddhet och inneboendesystem leder till att hemmet förändras i grunden, och nu påbörjas arbetet med att skapa mer ordnade bostäder.
Clas på hörnet vid Surbrunnsgatan i Vasastan har en lång och brokig bakgrund. I kvarteret Väduren har det funnits värdshus, nöjeslokal, sjukhus, biograf, åkeri, bensinmack och hotell.
