Det ursprungliga värdshuset låg i hörnet Roslagsgatan och Surbrunnsgatan

Vad har hänt på Clas på hörnet genom trehundra år?

Clas på hörnet vid Surbrunnsgatan i Vasastan har en lång och brokig bakgrund. I kvarteret Väduren har det funnits värdshus, nöjeslokal, sjukhus, biograf, åkeri, bensinmack och hotell.

Clas Browalls värdshus på hörnet
Kyparen Clas Browall hade under många år arbetat på olika krogar i stan, Han ville starta eget och 1731 köpte han en liten malmgård av hovrättsadvokaten Johan Hjärpe för 6 000 daler kopparmynt. Egendomen i hörnet Surbrunnsgatan och Roslagsgatan bestod av ett bostadshus med stall, ladugård, vagnshus och bagarstuga samt en trädgård och en liten beteshage.

Läget för det nyöppnade värdshuset Browallshof var perfekt. Närheten till den norra tullen och den populära surbrunnen i grannkvarteret lockade många gäster och snart måste man bygga till. På tomtens östra sida byggdes ett hus med en förstuga, två kamrar och Stockholms största danssalong.

När Clas Browall dog 1742 lämnade han efter sig en blomstrande verksamhet som drevs vidare av hans änka Annika Browall. Under många år var Clas på hörnet etablerat som ett av Stockholms främsta nöjesställen.

Balkväll 1814

Kunglig flirt och dödligt klotter
En kväll i januari 1745 kom självaste kungen på besök. Fredrik I var änkling sedan några år och nu hade hans mätress Hedvig Taube plötsligt avlidit. Kungen var otröstlig och i ett försök att muntra upp honom lät borgerskapet arrangera en bal på Clas på hörnet. Omedelbart tycke uppstod mellan kungen och Beata Christiernin som fick flytta in i Hedvig Taubes palats på Riddarholmen.

Petter Helin tog över krogen 1774 och lät reparera husen, installera moderna kakelugnar och bygga en ny större danssalong – stenhuset i hörnet Birger Jarlsgatan.

Efter en blöt tillställning den 17 mars 1782 fattade Carl Anders von Plommenfelt det ödesdigra beslutet att uttrycka sina tankar om kungahuset. På en av fönsterrutorna hade någon tidigare ristat in ”Gustaf III, den främste medborgaren”.

Där ristad den överförfriskade Plommenfelt in texten ”Han har varit det men är nu den främste skälmen”. Straffet för att förtala kungen blev hårt, han fråntogs adelskapet och dömdes till döden för majestätsbrott men hann fly ur landet.

En populär kvartersbio i nästan 50 år med namnen Pariser Teatern och Dixi

Från värdshus till sjukhus
Efter förtalsskandalen sålde Petter Helin krogen. Det var näste ägare, traktören Carl Westman, som 1784 lät bygga det stenhus som fortfarande finns kvar i hörnet av Surbrunnsgatan och Birger Jarlsgatan.

Här inreddes danssalonger i två våningar som lockade många danssugna gäster under de kommande decennierna. Ännu en bit in på 1800-talet anordnades offentliga danstillställningar mot inträdesavgift men vid det laget hade krogen börjat tappa i popularitet.

Under Finska kriget 1808-1809 avled många soldater i fält av olika sjukdomar och beslut fattades om att bygga ett garnisonssjukhus. Under byggtiden fick värdshuset fungera som provisoriskt militärsjukhus med ett 70-tal sängar. När koleran drabbade Stockholm 1834 köptes värdshuslokalerna in av staden och användes som kolerasjukhus.

1900-talets nöjen flyttar in i kvarteret
Det ursprungliga värdshuset i hörnet Surbrunnsgatan och Roslagsgatan revs 1911. Där byggdes en basar med butiker samt biografen Pariser Teatern med 225 platser. Efter en ombyggnad 1930 byttes namnet till Dixi, en typisk kvartersbiograf som bjöd på en blandad filmrepertoar fram till 1959 när den lades ner. I den här hörnan finns numera Monica Zetterlunds park.

De kvarvarande byggnaderna användes under lång tid av AB J.E. Zackrissons Åkeri och Renhållningsverk och senare Rosins Bilservice med bensinmack. På 1950-talet hade man runt 100 lastbilar och 10 hästar.

Shell Bensinmack och Rosins Bilservice

Värdshuset öppnas igen
Enligt en stadsplan från 1973 skulle de gamla husen rivas för nya bostäder men de räddades i sista stund av en nybildad kulturhusförening. Men åren gick, husen förföll och i en brand 1983 eldhärjades de svårt.

I samverkan med Stadsmuseet lät krögaren Christer von Arnold 1984 totalrenovera husen som var hårt åtgångna av ohyra och röta. Stenhuset renoverades och trähuset byggdes ut för att få plats med ett modernt restaurangkök.

Krogen inreddes i gult och rosa enligt gustaviansk 1700-talsstil och i övervåningen fick hotellrummen namn som Gustav III:s kammare, Fredrik I:s kammare och Bellmans kammare. Efter ett antal ägarbyten är Clas på Hörnet idag boutiquehotel.

NYFIKEN? Det finns mycket att upptäcka! Gå en stadsvandring i Vasastan

BILDKÄLLOR:

Collage 1: Stadsmuseet, Larssons ateljé 1904 https://stockholmskallan.stockholm.se/post/537

Collage 2: Illustration av Alexander Laureus

Collage 3: Wikipedia, bioannonser ur Dagens Nyheters arkiv 1932, 1939 och 1945

Collage 4: Stadsmuseet, Lennart af Petersens 1945 https://stockholmskallan.stockholm.se/post/23363

Om Stockholm Stories blogg

Här i bloggen kan du läsa om spännande platser, händelser och människor genom tiderna – både från Stockholm och andra städer. Researchen bygger i grunden på egna efterforskningar samt på fakta och material från mitt bibliotek av Stockholmiana. Äldre bilder från Stockholm är i huvudsak från Stockholms Stadsmuseum (Stockholmskällan), Digitala Stadsmuseet, Nordiska Museet och Wikipedia där de redan har digitaliserats och gjorts tillgängliga för allmänheten. Nyare foton är självtagna om inte annat anges. Trevlig läsning! 

Kategorier

Sök

Häng med ut på stan!

Maria Lindberg Howard

Stockholmsguide och hembygdsforskare. Som infödd stockholmska är jag omättligt nyfiken på min hemstad. Året runt arrangerar jag personliga stadsvandringar i Stockholm.

”Staden vars skönhet och charm förför och berör, hjältekronan som gömmer legenden om mirakel och berättelser om svunna tider som väcker nyfikenhet och lockar till reflektioner om vår egen tid.”

Inspirationen till logotypen har hämtats från kontrasterna mellan dåtid och nutid. Skyddshelgonet Sankt Eriks härligt ”funkiga” krona på stadssigillet från 1376. Och Futura från 1927 som skapades som ”typsnittet för vår tid”. Det används på Stockholms gatuskyltar sedan 1940-talet.

Stockholm – En hållbar huvudstad

Stockholms stadsdelar har alla sin unika särprägel. Med aktiviteter för familjer, föreningar och företag vill jag bidra till att främja en hållbar stadsmiljö och ett inkluderande stadsliv. Inom Agenda 2030 stödjer jag bland annat Mål 11 – Hållbara städer och samhällen – för att skydda stadens kulturarv och naturarv. Läs mer om mitt engagemang för hållbar utveckling.