Masreliez-rummen och Loius Masreliez
Masreliez-rummen och Louis Masreliez

 

Vad är Masreliez-rummen i Gamla stan?

Masreliez-rummen på Salviigränd rymmer berättelser om arkitektur, teater, medicin och politik. Genom 1700- och 1800-talen har paradvåningen haft både förnäma hyresgäster och välkända besökare.

Ett förmöget kvarter på Salviigränd
Salviigränd i Gamla stan är döpt efter riksrådet och diplomaten Johan Adler Salvius som ägde flera tomter i kvarteret Cephalus på 1600-talet. Klädeskramhandlaren Wilhelm Schvardz var en välbärgad ungkarl i Stockholms högre societet. Efter sin fars död 1772 ärvde han en fastighet på Salviigränd 1 och 1790 köpte han grannfastigheten på Salviigränd 3. Några år senare skapades Masreliez-rummen.

En paradvåning för kungliga patienter
Själv bodde Wilhelm Schvardz i en paradvåning som bestod av en salong, en matsal och ett sovrum, två trappor upp på Salviigränd 1. Efter moderns död övertog han hennes våning i huset och beslöt sig för att hyra ut sin egen. Hyresgästen var Carl Fredrik von Schulzenheim, framstående läkare och kirurg på Serafimerlasarettet. Som kunglig livmedikus behövde han en ståndsmässig våning i närheten av slottet där han kunde ta emot sina förnäma patienter.

Louis Masreliez och den sengustavianska stilen
Paradvåningen på Salviigränd 1 behövde renoveras och 1791 anlitades den framstående inredningsarkitekten Louis Masreliez. Under sina år på kontinenten hade han umgåtts med Europas främsta konstnärer inom nyklassicismen. I Sverige var han ledande inom utformandet av den sengustavianska stilen och hade nyligen avslutat arbetet med inredningen av Gustav III:s paviljong i Haga. Renoveringsarbetet tog två år och Masreliez skapade en paradvåning med påkostade detaljer som joniska pilastrar, dörrfriser med oljemålningar och dörrspeglar med olympiska gudar.

Oscar I, Emilie Högqvist med sonsn Max och John Bloomfield
Oscar I, Emilie Högqvist med sonen Max och John Bloomfield

Skådespelerskor, älskare och eftermäle
Wilhelm Schvardz sålde fastigheterna på Salviigränd 1822 och en senare hyresgäst i Masreliez-rummen var Emilie Högqvist, en av Stockholms mest anlitade och högst betalda skådespelerskor. Älskarna stod på rad. En av dem var John Bloomfield som utsågs till den brittiske legationssekreteraren 1826 och 1833 föddes deras dotter Tekla i paradvåningen. Hon bosatte sig senare i Hamburg och gifte sig med en byggmästare.

Idag är kanske Emilie Högqvist mest känd för sin kärleksaffär med kronprins Oscar som resulterade i de två utomäktenskapliga sönerna Hjalmar och Max, födda 1839 respektive 1840. Relationen var känd av samtiden och de kallades "prinsarna av Lappland". Barnen skickades till Hamburg och de fyra sista åren av sitt liv vistades Emilie Högqvist utomlands för sin lungsot. Hon avled i Italien 1846, bara 34 år gammal. Även hennes söner går bort i 30-årsåldern.

Hotell Östergötland och Agnar Meurling
Hotell Östergötland och Agnar Meurling

Från vinkällare till restauranghistoria
Krogverksamheten i fastigheten på Salviigränd 1-3 drog igång 1764 och drevs sedan under olika namn. Vinskänken Alexander Rosengren tog över 1851 och femton år senare hade krognamnet ändrats till Rosengrens källare som tillsammans med det senare namnet Hôtel Östergötland var ett mycket populärt ställe.

Agnar Meurling och 1900-talets renovering
När restauratör Agnar Meurling tog över restaurangverksamheten 1920 lät han renovera Masreliez-rummen så att de återfick sin 1700-talsprägel. De användes som festvåning för mindre sällskap och här har såväl Prins Eugen som statsminister Per Albin Hansson tagit emot gäster.

Vid nybygget av kanslihusannexet på 1940-talet revs flera fastigheter i kvarteret och tre gränder kapades på mitten. Fastigheten på Salviigränd 1 köptes 1949 av försäkringsbolaget Skandia och en senare ägare var Svenska Akademien. Idag ägs hela kvarteret Cephalus av Riksdagsförvaltninge

NYFIKEN? Det finns mycket att upptäcka! Gå en stadsvandring i Gamla stan

BILDKÄLLOR: Wikipedia

Om Stockholm Stories blogg

Här i bloggen kan du läsa om spännande platser, händelser och människor genom tiderna – både från Stockholm och andra städer. Researchen bygger i grunden på egna efterforskningar samt på fakta och material från mitt bibliotek av Stockholmiana. Äldre bilder från Stockholm är i huvudsak från Stockholms Stadsmuseum (Stockholmskällan), Digitala Stadsmuseet, Nordiska Museet och Wikipedia där de redan har digitaliserats och gjorts tillgängliga för allmänheten. Nyare foton är självtagna om inte annat anges. Trevlig läsning! 

Kategorier

Sök

Häng med ut på stan!

Maria Lindberg Howard

Stockholmsguide och hembygdsforskare. Som infödd stockholmska är jag omättligt nyfiken på min hemstad. Året runt arrangerar jag personliga stadsvandringar i Stockholm.

”Staden vars skönhet och charm förför och berör, hjältekronan som gömmer legenden om mirakel och berättelser om svunna tider som väcker nyfikenhet och lockar till reflektioner om vår egen tid.”

Inspirationen till logotypen har hämtats från kontrasterna mellan dåtid och nutid. Skyddshelgonet Sankt Eriks härligt ”funkiga” krona på stadssigillet från 1376. Och Futura från 1927 som skapades som ”typsnittet för vår tid”. Det används på Stockholms gatuskyltar sedan 1940-talet.

Stockholm – En hållbar huvudstad

Stockholms stadsdelar har alla sin unika särprägel. Med aktiviteter för familjer, föreningar och företag vill jag bidra till att främja en hållbar stadsmiljö och ett inkluderande stadsliv. Inom Agenda 2030 stödjer jag bland annat Mål 11 – Hållbara städer och samhällen – för att skydda stadens kulturarv och naturarv. Läs mer om mitt engagemang för hållbar utveckling.