Agnar Bernhard Pettersson föddes 1879 på Öland där föräldrarna drev ett gästgiveri i Mörbylånga och de sex barnen fick tidigt hjälpa till i rörelsen. Hemortens namn inspirerade honom att ta sig efternamnet Mörling som ändrades till Meurling under läroåren i London, Paris, Liverpool och Berlin där han utbildade sig i såväl matlagning som servering. I mer än fyrtio år hörde Agnar Meurling till en av Stockholms mest kända krögare.
I Stockholm arbetade hans äldre bror August Meurling som kypare på Hôtel Östergötland och Rosengrens källare på Salvii gränd 1-3 i Gamla stan. Här antog källarmästare Thiodolf Lagerström den femtonårige Agnar Meurling som elev 1894. Efter åren utomlands återvände han en kort period hit som hovmästare 1902. Men det kom att bli ett händelserikt år då Agnar Meurling både hann gifta sig med skådespelerskan Tyra Hultman och få ett smickrande erbjudande om att starta eget, något han inte kunde motstå.
Vita matsalen i Restaurant Rosenbad (Stadsmuseet)
Restaurant Rosenbad
Vid Strömgatan mittemot Riksdagen invigdes 1902 en byggnad för Nordiska Kreditbanken och nöjesetablissemanget AB Rosenbad, ritad i jugendstil av arkitekten Ferdinand Boberg. Namnet Rosenbad lever kvar från 1708 då den badstuga som badmästaren Christoffer Thiel öppnat här 1684 bytte namn från Lillienbad. Som båda namnen anger användes här oljor av olika växter i de medicinska baden.
Måndagen den 8 februari 1904 kl 17.30 slogs dörrarna upp till Restaurant Rosenbad. Vinlagret var välfyllt, personalen intrimmad och de tretton rätterna till dagens invigningsdinér hade noggrant provlagats. I Vita Matsalen bänkade sig 200 gäster och taffelmusiken framfördes av Kungliga Hovkapellet. Succén var omedelbar även om en del tidningar skrev att restaurangen låg på en bakgata i stan.
Med åren utökades Restaurant Rosenbads verksamhet när fler utrymmen i huset gjordes om till kafé, bar och festvåning samt ett grillroom. Det öppnades lagom till Stockholmsolympiaden 1912 och blev populärt för sin husmanskost. Agnar Meurling hade fingertoppskänsla för hur man lockade stockholmarna och när Rosenbad 1929 fyllde 25 år kom runt 200 personer, varav många stamgäster, för att fira. Vid midsommar 1956 stängdes restaurangen och Riksbanken tog över lokalerna.
Blå Porten
Trots oroligheter, världskrig och pandemi under det tidiga 1900-talet valde Agnar Meurling att vid sidan av Rosenbad satsa på flera nya restaurangverksamheter. En av dem var Blå Porten på Djurgården till vilken han hämtat inspirationen från ett besök i en klosterträdgård i Rom. Han gjorde själv alla skisser som sedan förverkligades av Liljevalchs arkitekt Carl G Bergsten. Här tillbringade Agnar Meurling gärna somrarna ända fram till 1938 när han överlät restaurangen till SARA-bolaget.
Mosebacke
På Södermalm hade området vid Mosebacke under lång tid varit en nöjesplats med värdshus, sommarteater och tivoli. Här öppnade Mosebacketeatern 1853 som bjöd på operett, fars och varieté. Med källarmästare Qvintus Mellgren breddades nöjesutbudet under 1880-talet med kägelbanor och ett schweizeri.
När Agnar Meurling tog över verksamheten 1919 behövde såväl byggnader som lokaler rustas upp och moderniseras. Han lät bygga en matsalsveranda med utsikt över Strömmen samt Montmartre, en lokal för dans och supé och matsalen Gyllene Rummet. På kägelbanorna under terrassen spelades American bowling. Och på den översta våningen i Södra Teatern inreddes några rum till Hotell Inn.
Salvii gränd (Stadsmuseet)
Rosengrens källare
Tanken att Agnar Meurling redan 1902 skulle ha tagit över driften av Hôtel Östergötland Restaurant och Café på Salviigränd 1-3 förverkligades först 1920. Krogverksamheten hade anor från 1764 och hade under de första hundra åren haft namn som Enigheten, Skånska Vapnet och Linds källare. Nu återupplivades namnet Rosengrens källare från 1865 och Agnar Meurling beslöt att ta bort hotellrummen samt renovera och omdisponera lokalerna i gatuplanet. Från 1924 hyrdes hörnlokalen vid Västerlånggatan ut till Apoteket Korpen. Men med bygget av kanslihusannexet i kvarteret Cephalus på 1940-talet fick Rosengrens källare stänga och apoteket flyttade till sin nuvarande adress ett kvarter bort på Västerlånggatan.
Masreliez-rummen
Masreliez-rummen
Två trappor upp på Salviigränd 1 finns en paradvåning från 1700-talet som inredningsarkitekten Louis Masreliez låtit renovera och inreda 1791. Här tog Agnar Meurling på sig en kostsam restaurering med hjälp av en arkitekt och en konservator och 1924 invigdes Masreliez-rummen i sin fulla prakt. De användes sedan som festvåning för mindre sällskap med Prins Eugen och statsminister Per Albin Hansson bland gästerna.
Turistmetropolen Åre
När Agnar Meurling fick frågan om han kände någon restauratör som kunde tänka sig att driva det nybyggda Åre Fjällgård föreslog han sig själv och 1914 övertog han högfjällshotellet. Därefter köpte han Hotell Åreskutan och 1930 tog han även över Grand Hotell och Nya Grand Hotell. Agnar Meurlings samarbete med skidfrämjandet ledde till ett rejält uppsving för en rad vinteraktiviteter i Åre. I Stockholm kunde man bland annat delta i skidgymnastiksaftnar med en österrikisk skidlärare på Restaurant Rosenbad för att finslipa skidtekniken inför vintersäsongen.
Stiftelsen
Våren 1944 insjuknade Agnar Meurling i gallblåseinflammation och under operationen upptäcktes en tumör på gallblåsan. Han hade funderat på att grunda en stiftelse för sina företag och en vecka före sin död skrev han sitt testamente på Röda Korsets sjukhem. Tyra och Agnar Meurlings Stiftelse har som ändamål att främja restaurangutbildning för ungdomar samt ge vård och stöd till äldre som arbetat inom hotell- och restaurangnäringen.
Boken Agnar Meurling Kändiskrögare i Stockholm och Åre kom ut 2023 på Ekerlids förlag. Författaren Lars-Åke Svensson drev under många år en bokhandel vid Odenplan och har länge forskat kring restauratören och hans krogimperium.
FRÅN BOKHYLLAN: I min samling av Stockholmiana samsas ett antal hundra böcker inom kategorierna vardagsliv, krogar, arbetsliv, kultur, arkitektur och nöjen. Bland annat. Då och då lyfter jag ut en bok som jag presenterar här.
