På en karta över Södermalm från 1855 är det lätt att känna igen tvärgatorna som radar upp sig öster om Götgatan. Flera gatunamn har ändrats sedan dess – utom Bondegatan.
Enligt en artikel med rubriken ”Stockholmshistoria i gatunamn” i Dagens Nyheter från nyårsafton 1916: ”…har dess namn ingenting med ätten Bonde att göra, utan är endast en parallell till Prästgatan gamla stan och Borgargatan på Söder, vadan de tre ofrälse stånden kunna sägas ha namngivit var sin gata i Stockholm. Någon Adelsgata har veterligen aldrig funnits, men som ersättning må väl Riddaregatan och Grevgatan på Östermalm gott duga.”
Karta över Södermalm 1855 (Stadsmuseet)
Inga bönder trots gatunamnet
Namnet Bondegatan dyker upp 1674, men det är osäkert varifrån det kommer. Sannolikt har det inget alls med bönder eller bondeståndet att göra. Däremot har flera tomtägare här hetat Bonde, men utan släktskap med adelsätten. En annan tomtägare på 1670-talet var krigskommissarie Renfelt och i närmare 200 år bar den västra delen av gatan, närmast Götgatan, hans namn.
Carl Gustaf Holmquist (privat foto)
Föräldralös yngling hittar en bostad
Min farfarsfar Carl Gustaf Holmquist blir föräldralös 1849 när hans mor plötsligt avlider i svartkoppor. Fem år gammal lämnas han in på Allmänna barnhuset för att senare utackorderas till en fosterfamilj i Småland. Hösten 1860 återvänder han till Stockholm. Som barnhusbarn har han kanppt fått gå i skola och har mycket att ta igen. Och det är här på Bondegatan 10 han till slut hittar en bostad.
Det är skomakaränkan Amalia Brobeck som låter Carl Gustaf flytta in i en mindre kammare i det lilla trähus som familjen köpt 1853. Enligt mantalsskrivningen har tidigare boende varit skutskeppare, traktör, slaktare, guldsmedsgesäll och skomakare. Huset byggdes troligen i mitten av 1700-talet likt flera av de andra husen längs gatan. Vid hörnet Södermannagatan finns en del av den äldre bebyggelsen kvar. Carl Gustaf bor kvar i Brobecks hus på Bondegatan under hela 1860-talet.
Kontorist med fotografering som hobby
Den stora bilden från kvarteret Bonden Större här ovanför togs den 21 oktober 1906. Det är söndag och Oscar Heimer (1858–1927) är ledig från arbetet som kontorist på Barnängens Tekniska Fabrik som låg i den Tottieska malmgården några kvarter bort på Bondegatan. Fotografering är hans stora fritidshobby och många av hans bilder är tagna på helger eller under tidiga morgnar. Här på Bondegatan 12 bodde då lantbrukaren P J Jansson. Kanske är han en av männen som står där på gatan. Ägaren till grannhuset på Bondegatan 10 är barnmorskan J C Qvarsell.
Södra Spisbageriet (Stadsmuseet)
På Bondegatan 15 köpte bagaren Johan Gustaf Bergström 1860 ett hus där han drev en rörelsen Södra Spisbrödbageriet. Han fick tillstånd att bygga ett trevåningshus som stod klart 1864. Kanske köpte farfarsfar sitt bröd här?
Myllrande affärsliv längs Bondegatan
Med hjälp av tidningsklipp går det att få reda på lite mer om vardagslivet på Bondegatan under 1860-talet när Carl Gustaf bodde här. I Barnängens Tekniska Fabrik på Bondegatan 39 säljs kristallblanksvärta som enligt annonserna sparar både tid och pengar samtidigt som det konserverar lädret.Och vem vill inte ha glänsande skodon?
Barnängens Tekniska Fabrik annonserar i DN den 22 oktober 1869
På Bondegatan 36 finns en rad olika verksamheter, bland Adolf Fr. Zethreus fabrik som tillverkar bresilja, en trädart som används för tillverkning av ett rött färgpigment. Men på samma adress säljs även ”syrener, narsissor, tulpaner och grönsaker billigt alla dagar”. Och den som efterfrågar mjölnaren Andersson kan slå till och köpa några tusen skålpund rotting.
På Bondegatan 8 vill slaktaren Rabe i december 1865 sälja två bruna hästar – ”en hingst och ett sto af norskt race” – båda är 9 år gamla och säljaren meddelar att de passar bra att köras i par. På Bondegatan 9 finns i september 1868 några sångtrastar till salu. Wikströms Mekaniska Verkstad på Bondegatan 23 verkställer gas- och vattenledningar samt alla sorter maskinarbete, maskinreparationer på möjligast korta tid och för moderata priser. I juli 1866 hålls en auktion på Bondegatan 29 med försäljning av en ridsadel, en decimalvåg, några hängmattor och selar samt hårduksfönster (den tidens myggfönster).
Enkelrum och lägenheter att hyra
Carl Gustaf hade bott på många olika ställen innan han hade turen att få en bostad hos familjen Brobeck. Men hur var det med tillgången på bostäder på Bondegatan? Jo, det hyrs ut både enstaka rum och hela lägenheter. I oktober 1869 finns av en händelse ett rum med eller utan kök att hyra på Stora Bondegatan 32. I april året dessförinnan finns det en trappa upp på Bondegatan 16 ett ljust och trevligt möblerat rum med egen ingång för ett ”kacheradt fruntimmer”. Benämningen kommer av franskans ”cacher” och syftar på ”kvinnor som för att hemlighålla följderna av en olaglig kärleksförbindelse någon tid behöver hålla sig dolda”.
Det görs även fastighetsaffärer längs gatan. I september 1865 säljs huset på Stora Bondegatan 20 för 25 500 riksdaler av målarmästaren G V Götbergh. Köpare är handlanden C P Söderblom som i sin tur säljer huset vidare till mamsell H A Sauer för 28 000 riksdaler (i 2018 års penningvärde motsvarar det ca 1,6 miljoner kronor). *
Stulna och bortsprungna husdjur
Under rubriken ”Rättegångs- och polisnyheter” meddelas i tidningen i februari 1867 att en tjänsteflicka vid namn Lovisa Sofia Husberg den 19 december stulit en kappa på Katarina Östra Kyrkogata och dagen därpå tillägnat sig ”ett hundkreatur från en mamsell Ygberg på Stora Bondegatan”. Därefter har hon med kappa och hund begivit sig till Norrköping där hon till två personer sålt det senare bytet, nämligen hunden. Brottet rubricerades som snatteri och hon dömdes till en månad i fängelse.
Annons i DN den 27 oktober 1868
Vi får verkligen hoppas att Tom, en ”liten lurfvig hund, till färgen hvit med några bruna fläckar” kom tillrätta. Den 18 oktober 1868 sprang han bort från hemmet på Stora Bondegatan 8 och under rubriken ”Förloradt” skriver ägarna i tidningen nio dagar senare att ”tillvaratagaren torde mot vedergällning återlemna den å ofvannämna ställe”.
Bevis på kommunalsvineri och polisbrist
Under rubriken ”Mera kommunalsvineri” beskriver signaturen ”Observator” den 8 juni 1865 problemen med gatläggningens urusla skick på Bondegatan: ”Vår hedervärda gatuläggningsstyrelse har som oftast fått uppbära rättvisa förebråelser för sitt liknöjda sätt att uppfylla sin skyldighet med vårdandet af hufvudstadens gator, men något mera eklatant bevis på dess lojhet och försumlighet i sådant afseende finnes säkerligen icke än det, som man får skåda på Stora Bondegatan.”
Efter en sprängning har rester av en bergskreva med ”ofantliga stenar och alndjupa gropar” lämnats kvar mitt i körbanan där ”otaliga olyckor med stupade hästar, sönderkörda åkdon och kullfallna personer inträffa som oftast”. Skribenten kräver att polismakten väcker gatuläggningsstyrelsen ur sin slummer och att poliskonstaplar oftare patrullerar gatan då ”hyresgästerna uti huset n:r 40 vid denna backe opåtaladt tillåtas att kasta sina sopor och annan vidrig orenlighet tvärs öfver gatan mot grannens plank”.
Tomten nr 37 i kvarteret Bonden Större säljs
Den 2 juni 1938 fattar fastighetsnämnden beslut om att till Bröderna Bjerkes byggnadskontor sälja tomten nr 37 i kvarteret Bonden Större för uppförande av ett bostadshus. Den erbjudna köpeskillingen är 157 300 kr och tomten anses inte vara en sådan fastighet som behöver underställas Kungliga Majt:ts prövning och fastställelse.
I köpekontraktet står det att ”Köparen förbinder sig att själv i egenskap av företagare hava före den 1 april 1939 å tomten uppfört nybyggnad av sten till full höjd, färdig till inflyttning, vid äventyr att han eljest skall vara skyldig att till staden utgiva ett belopp av sextontusen (16 000) kronor.” samt att ”Staden äger rätt att tillgodogöra sig å tomten befintlig matjord till den del den blivit från tomten bortförd före tillträdesdagen.”
Bondegatan 2020 (Foto Maria Lindberg Howard)
Arkitekt är Arvid Bjerke och det nya huset får adress Bondegatan 24-26 vilket motsvarar den tidigare adressen Bondegatan 10-12. Det är krigskommissarie Renfelt från 1670-talet som stökar till gatunumreringen. Först 1857 togs namnet Renfeltsgatan bort. Gatunumreringen ändrades först 1915 då fastigheterna fick sin nuvarande numrering.
En sommardag i juni 155 år senare är Bondegatan tyst och nästan öde. Men för den som lyssnar och letar finns det mycket att upptäcka.
* Prisomräkning enligt Prisomräknare från medeltiden till 2100 framtagen av Edvinsson, Rodney, och Söderberg, Johan, 2011, A Consumer Price Index for Sweden 1290-2008, Review of Income and Wealth, vol. 57 (2), sid. 270-292.
Tottieska malmgården och Kryddboden i stadskvarteren på Skansen kommer från Bondegatan (Foto Maria Lindberg Howard)
Tips och källor
Samtliga artiklar och annonser är hämtade ur Dagens Nyheters digitala arkiv som finns på Kungliga Biblioteket.
På Stockholmskällan kan du jämföra kartor från olika århundraden.
Oscar Heimers bild finns med i boken ”Bilder från Södermalm 1895–1912” (Sveriges Radios förlag, 1979). Med lite tur går den att hitta på antikvariat. Även i Stockholms Stadsmuseums Byggnadsinventering 1993 för Södermalm Södra Katarina finns bilden med (sid 21) och 1975 gjordes en inventering av Bondegatan 24-26 (sid 25).
På Skansen finns flera hus från Bondegatan bevarade. I Tottieska malmgården låg Barnängens Tekniska Fabrik, huvudbyggnaden flyttades hit på 1930-talet. Och i stadskvarteren ligger kryddboden i ett hus från Bondegatan 50.
Är du nyfiken på hur det gick för Carl Gustaf? Läs mer i boken Fotspår som tar med dig på sju stadsvandringar i 1860-talets Stockholm.
Bilder från Stadsmuseet om annat ej anges.
