I den karga och bergiga delen av östra Södermalm etableras textilindustrier under 1600-talet och i de enkla träkåkarna trängs snart allt fler fattiga textilarbetare. Här i utkanten av stan är trakten glest bebyggd. När namnet ”Nya Torget” dyker upp på 1670-talet är det inspirerat av den ”Nya Gatan” som har dragits fram mellan Östgötagatan och Stora Mejtens gränd. Den döps 1885 om till Skånegatan. Där i hörnet av Nytorgsgatan sitter barnen på den stora bilden.
Nytorget var under lång tid en ödslig plats på vägen till och från Vintertullen mot Värmdö. I början av 1800-talet beskrivs torget som ”illa bebyggt och med plank avstängt, till nederlagsplats för orenlighet”. Marken är gropig och lerig och för att ta sig över torget får man balansera på träspångar. Eldsvådor är vanliga bland träbebyggelsen och här finns ett spruthus med en brandspruta.
Anckarström sliter spö (Nordisk Familjebok)
En kungamördare blir bespottad
Efter mordet på Gustav III den 16 mars 1792 döms Jacob Johan Anckarström till att han ”jämte förlust av gods och ära även skall mista högra handen, halshuggas och steglas, sedan han likväl förut till straffets skärpande tre dagar å rad på särskilda stadens torg stått två timmar i halsjärn på schavott och därpå av bödeln med fem par spö blivit hudstruken”.
Den 21 april 1792 samlas stora skaror nyfikna människor på Nytorget för att se på när Jacob Johan Anckarström för tredje dagen i följd pryglas offentligt. Dessförinnan har han fått utstå samma kroppsstraff på Riddarhustorget och Hötorget. Här på Södermalm skriker folkmassan glåpord och spottar tuggtobak på fången. Sex dagar senare förs Anckarström ut till galgbacken vid Hammarbyhöjden och avrättas exakt så som domen beskriver.
Tomtnummer och register över nya gator (Stadsarkivet)
Husen får ny numrering
Längs Nytorgets östra sida finns flera träbyggnader från 1700-talet bevarade samt ett antal hus från slutet av 1980-talet byggda av SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening. Hela det kvarter som idag benämns ”Bondesonen Större 21” var tidigare indelat i flera mindre tomter och ett flertal hus.
Huset med adress Nytorget 3 hade år 1730 tomtnummer 33A och ägdes i mitten av 1700-talet av tobaksarbetaren Petter Grund. Överståthållarämbetet fattade 1832 beslut om ny gatunumrering i Stockholm med udda och jämna nummer på varsin sida om gatan och slottet som utgångspunkt. Alla gator namnges och den nya adressen blir Nytorget 39–41.
Området var länge lantligt och på tomten fanns i mitten av 1800-talet en ladugård med boskap. Grannhuset på Nytorget 5A-C (tidigare 41–43) bestod tidigare av två hus som slogs ihop på 1790-talet. På tomten har det funnits bagarstuga, hönshus, fäbod, kryddträdgård och en brunn.
Mahognyvillan på Nytorget 7 (Stadsmuseet)
Många olika livsöden i Mahognyvillan
Huset med körporten på Nytorgsgatan 7 (tidigare 45) bestod från början av flera tomter och många av ägarna har arbetat i textilbranschen. I brandförsäkringsdokument från mitten av 1700-talet beskrivs huset som en timmerbyggnad i två våningar. Då hette ägaren Christer Robsahm som var nära vän till Emanuel Swedenborg. Han var Bancokommissarie vid Riksens Ständers Bank och startade sockerbruket vid Tanto samt drev ett tag även ett kattuntryckeri på Södermalm.
Under 1800-talet kallas huset ”Mahognyvillan” och i Per Anders Fogelströms böcker om Stockholm spelar huset en central roll. Här hyr Lottens föräldrar Malin och Olof 1846 en bostad som i ”Vita Bergens barn” beskrivs: ”Här hade hon och Olof inget kök utan bara rummet, en gemensam säng. Utanför deras dörr och på gården vimlade det av människor, både vuxna och barn. Där fanns fulla karlar och fräcka pojkar, gnatande gummor och fnittriga tonårsflickor, odygdiga ungar och skrikande spädbarn.” Och det är i Mahognyvillan som Lotten och Henning träffas i ”Mina Drömmar stad”.
Huset dyker även upp i juridiska dokument. Till Kämnärsrätten kommer i juli 1842 ett brev: ”Då en oafbruten osämja inträffat emellan mig och min mann, vaktmästaren P. Wahlqvist ehuru jag med stillhet och saktmod uthärdat all, å min manns sida, emot mig visade våldsamheter, som nu, ehuru jag iakttagit och utöfvat en Makas alla pligter, likväl öfvergått till yttersta grymheter…”
Det är Catharina Lovisa Wahlqvist på Nytorget 45 som vill skiljas från sin man på grund av upprepad misshandel. En vecka senare blir hennes stämningsansökan uppläst inför kämnärsrätten men då paret inte har förhörts av Katarina församling läggs målet ner. Under 1800-talet var skilsmässor ovanliga då de först måste hanteras av kyrkan innan de kunde beviljas i domstol.
I oktober 1965 tillkallas ambulans till Nytorget 45 efter larm om en olycka. En man ska ha slagit sönder en flaska i vardagsrummet och skurit sig så illa på glasskärvorna att han förblött. Kroppen förs till Serafimerlasarettet men när polisen anländer till sjukhuset för att höra sig för om skadorna upptäcks att den döde inte har några skärsår utan enbart ett djupt knivsår i halsen. Hugget verkar ha kommit bakifrån och träffat halspulsådern. Troligen har han avlidit omedelbart.
Hustrun och älskaren har ännu inte hunnit nyktra till när polisen återvänder till hemmet på Nytorgsgatan 45. Där förhörs de om hur olyckan ska ha gått till och hur det kommer sig att det finns glasskärvor även i köket. Det visar sig att hustrun flera gånger genom åren har misshandlat sin man. Till slut erkänner hon att hon har knivhuggit honom och på älskarens inrådan slagit sönder flera flaskor för att få det hela att se ut som en olycka. Hon döms i augusti 1966 för mord.
Malongen har blivit annex till Katarina Södra folkskola (Stadsmuseet, 1902)
Driftiga textilfabrikörer i Malongen
I kvarteret ”Stadsträdgården” uppförde Daniel Young ett vantmakeri under 1600-talets andra hälft. Då sträckte sig tomten ända ner till Hammarby sjö. Hit togs hemlösa barn från Danvikens hospital för att blir textilarbetare. Daniel Young kom från Skottland och adlades Leijonancker för sina tjänster som textilleverantör till den svenska armén. På äldre kartor kallas Nytorget ibland ”Leijonanckers torg”.
Näste ägare var Jacob Gavelius som även drev textilmanufaktur vid Barnängen. Han lät utöka huvudbyggnaden med två flyglar. Men det var när tysken Johan Christian Madelung arrenderade textilfabriken på 1750-talet som namnet ”Malongen” dök upp. Driften togs på 1760-talet över av Carl och Hans Apiarie och huset byggdes ut igen. Genom alla år bestod en stor del av arbetsstyrkan av barn.
Klädesfabrikören Johan Peter Gladberg köpte fabriken på auktion 1805. Tillverkningen flyttades till Barnängen och huset hyrdes ut som försörjningsinrättning. Staden tog över 1867 och öppnade en folkskola för 330 barn. Men trots att huset byggdes till med en våning var det trångt med kring 55 elever per klassrum. Katarina Södra folkskola utökades med ytterligare ett hus 1888 och här går idag 500 elever. Sedan 1960-talet används Malongen som konstnärsateljéer.
Nytorgspalatset med biografen RiRi (vykort)
Filmstjärnor och kreativa snickare i Nytorgspalatset
I kvarteret Kålroten på Nytorgets västra sida uppfördes bostadsfastigheten Nytorgspalatset 1907–1911 med Dorph & Höög som arkitekter. I bottenvåningen öppnades Nytorgsteatern 1909 som två år senare byggdes om till biograf med 400 platser. ”Söders populäraste biografteater är onekligen Nytorgsteatern” skrev man stolt i annonserna 1912.
I januari 1916 visas ”Vildrosen” (Die Wilde Blume). Tidningarna skriver att ”ingen filmdiva har så hastigt slagit igenom som Aud-Egede Nissen, hon har med ens blivit Stockholmarnas förtjusning”. Den norska skådespelerskan slog igenom på kontinenten och kom senare att starta eget filmbolag. Under resten av året användes lokalen som teater under olika namn; Södra Cabaréten, Mindre teatern och Glada Laxen innan man återgick till att visa film.
Nytorgsteatern annonserar 1912, 1916 och 1931 (Dagens Nyheter)
Ri-teatrarna tar över 1931 och biografen byter namn till RiRi. Den 14 september har filmen ”En kvinnas eldprov” (Always Goodbye) premiär. Huvudrollen spelas av italienskan Elissa Landi som spås bli en lika stor stjärna som Greta Garbo och Marlene Dietrich. Samma år får hon kontrakt med Fox Film i Hollywood.
”Aldrig på en söndag” (Never on Sunday) från 1960 är grekiskan Melina Mercouris stora genombrott i Sverige. Filmen har visats i ett halvår på de stora biograferna runtom i stan när den i slutet av mars 1961 flyttas till RiRi. Den 26 mars ges den sista föreställningen och biografen läggs ner. En nöjesepok vid Nytorget är över.
I biograflokalerna finns idag Nytorgsverkstan, ett snickeri som drivs av Jobbtorg Unga Stockholm. Här kan tjugoåringar som varit arbetslösa eller levt med kriminalitet söka jobb i ett arbetslag och få hjälp med att komma ifrån en destruktiv livsstil. Snickerierna tillverkas på beställning av museer och kommunala verksamheter och man skapar även konstföremål i trä för utsmyckning av gator och torg.
Under 350 år har Nytorget gått från en plats där tusentals barn och ungdomar har tvingats till hårt och smutsigt fabriksarbete till en plats där de i stället får leka, lära sig nya saker och uttrycka sin kreativitet. Kvar finns husen som kan berätta om historien.
Läs mer om bestraffningen av Anckarström 1792.
Läs brevet från Catharina Lovisa Wahlqvist 1842.
Läs mer om knivmordet på Nytorget 1965.
Läs mer om verksamheten på Nytorgsverkstan.
Bilder från Stadsmuseet om annat ej anges.
