Det sista tåget mot Djursholm rullade ut från ändstationen vid Engelbrektsplan den 1 oktober 1960. Tåglinjen hade öppnats för trafik den 15 maj 1895 och var Sveriges första kombinerade elektriska järnväg/spårväg. Då sträckan delvis gick genom stadsmiljö gavs aldrig tillstånd till ångtåg.
Stationsuret på fasaden (Foto Holger Ellgaard)
Fyra planeter och en arg anka
Stationshuset på Engelbrektsplan byggdes 1914 med Georg Hagström och Frithiof Ekman som arkitekter. Det fungerade även som huvudkontor för Stockholm-Roslagens Järnvägar som 1951 togs över av staten och senare införlivades med SJ.
Stationsuret i svart och guld pryds av en gyllene sol och astronomiska symboler för planeterna Mars, Venus och Jupiter samt Ceres, den enda dvärgplaneten i det inre solsystemet. Det skapades 1915 av Linderoths urfabrik, familjeföretaget som var Sveriges ledande tillverkare av tornur och stationsur med SJ som trogen beställare. I tim- och minutvisaren syns årtalen 1914/1915 och initialerna SRJ.
Sture-Teatern med sin neonskylt 1929 (Stadsmuseet)
När huset invigdes 1915 öppnades även Sture-Teatern. Den hade entré på Birger Jarlsgatan 28–30 och hörde till stans premiärbiografer. Vid en renovering i mitten av 1920-talet utrustades den med en av stans första neonskyltar. Kalle Anka kläcktes 1934 och med åren blev det en tradition för stockholmarna att årligen se Walt Disneys julfilmer på Sture. Biografen lades ner 2001.
Kvarteret Landbyska verket med Humlegårdsgatan och spåren till vänster (Stadsmuseet)
Öltillverkning bakom kvartersnamnet
Här flöt tidigare vattendraget Rännilen förbi Stora Träsket, en grund insjö som gjorde marken i området lerig och sank. I kvarteren Träskbacken och Sperlingen ägde bryggaren Carl Roos två stenhus. Hans dotter Christina Elisabet Roos gifte sig med Christian Landby som drev ett bryggeri här i början av 1800-talet. Kvarteret har döpts om till Landbyska verket efter honom. Bryggarsläkten Roos drev flera verksamheter i stan, bland annat Nürnbergska bryggeriet på Södermalm.
I stora delar av Ladugårdslandet trängdes den fattiga befolkningen i enkla träkåkar, bland dem konstnären Carl Larsson. Han bodde i kvarteret Landbyska verket som barn och i sina memoarer beskriver han området som ”helvetet på jorden” med slagsmål, kriminalitet och dödliga sjukdomar.
Karta över kvarteren kring nuvarande Engelbrektsplan 1885 (Stadsmuseet)
Med Lindhagenplanen som presenterades 1866 skulle slum och trånga gator byggas bort. Rännilen torrlades inför anläggningen av Birger Jarlsgatan och Engelbrektsplan och när Biblioteksgatan drogs fram till Humlegården revs kåkbebyggelsen och området ändrade karaktär.
Arvid Nordquists delikatessaffär (Lennart af Petersens, Stadsmuseet)
Populärt fika och generösa firrar
Huset på Birger Jarlsgatan 24 ritades av arkitekten Sam Kjellberg. Det köptes av Arvid Nordquist Handelsaktiebolag som flyttade hit sin delikatessaffär 1927. Företaget hade startats 1884 med affärsidén att erbjuda varor och service av högsta kvalitet och butiksbiträdena var klädda i mörk kostym, vit skjorta och slips. Butiken flyttade till Nybrogatan 1968 och lades ner tretton år senare. Tillverkningen av Classic kaffe inleddes 1961 och även om varumärket framförallt är populärt bland stockholmarna hör det till ett av Sveriges mest sålda (Classic Franskrost är sedan länge en personlig favorit på frukostbordet).
Grosshandlare Bror August Danelius startade Svenska fiskredskapsaktiebolaget som tillverkade fiskegarn. Han lät uppföra huset på Birger Jarlsgatan 20 närmast Stureplan som arkitekten Erik Josephson har dekorerat med fiskmotiv. Grosshandlarens efterlämnade förmögenhet förvaltas av Stiftelsen B A Danelii donationsfond som skänker pengar till allmännyttiga ändamål och förskönande av huvudstaden – bland annat flera bostadshus åt arbetande kvinnor på Södermalm samt statyn Orfeusgruppen av Carl Milles på Hötorget. I Danelii-stiftelsens hus för självförsörjande kvinnor på Bondegatan 74 växte Per Anders Fogelström upp.
Bilder från Stadsmuseet om annat ej anges.
