Det är lätt att glömma att Stockholm är en del av sin skärgård. Men på Kastellholmen har de branta strandpartierna lämnats orörda. Här finns inga stadsplanerade gator, bara naturliga gångvägar som har trampats upp genom århundradena. Från början kallades den lilla ön ”Notholmen” och ”Blockhusholmen” men när flottan flyttades hit på 1640-talet förändrades tillvaron. Kastellholmen är en del av Kungliga nationalstadsparken och ingår sedan 1934 i stadsdelen Skeppsholmen som bildades 1905.
Hissa flaggan och skjut salut
Enligt en instruktion från 1665 ”skall flaggan flyga både nätter och dagar” på Kastellholmen. Det började med en signalmast och en vaktstuga men 1667 byggdes ett mindre kastell varifrån salut sköts för ankommande och avgående fartyg. Men bara tretton år senare flyttades flottan från Stockholm till Karlskrona och kastellet förföll.
Det gamla kastellet byggdes om 1746 till en åttkantig stenbyggnad i en våning som försågs med en lanternin och en flaggstång på taket. I källaren fanns ett krutförråd och kastellet användes även som ammunitionsfabrik där man tillverkade och provade patroner och olika krutladdningar.
Kastellholmen får ett nytt kastell
Det nya kastellet byggdes 1846-48
Lördagen den 21 juni 1845, vid tvåtiden på eftermiddagen, hördes en rejäl smäll över hela Stockholm. Många förskräckta stockholmare befarade säkert att Sverige attackerats av främmande makt. När de riktade blickarna mot rökpelaren som steg upp mot himlen från Kastellholmen såg de att det gamla kastellet hade flugit i luften.
Genast beslöt man att bygga ett nytt kastell och uppdraget gick till arkitekten Fredrik Blom som även var överste i flottan. Han ritade ett citadell med ett 20 meter högt trapptorn och ett rundtorn för salutkanonerna samt två logementflyglar. Murarna är i rött tegel med kreneleringar enligt den tidens vurm för riddarborgar och medeltidsromantik. Det nya kastellet stod färdigt 1848.
Vart tog flaggan vägen?
Alltsedan flagginstruktionen från 1665 hissas den svenska tretungade örlogsflaggan på kastellet varje morgon klockan åtta. Det visar att Sverige är i fred och flaggningen har under åren blivit en tradition. När flottan 1990 lämnade Skeppsholmen och Kastellholmen halades flaggan men efter starka protester från stockholmarna hissades den igen.
Flaggningen sköts av Livgardets dragoner som varje dag skickar ut en värnpliktig till kastellet för att hissa och hala flaggan. Men plötsligt en morgon i augusti 2008 var flaggstången tom. Många reagerade och tidningarna blev genast nedringda av oroliga stockholmare som undrade varför flaggan inte var hissad på kastellet. Men alla kunde snart pusta ut, det visade sig bara vara en flagglina som gått sönder. Några dagar senare vajade flagan från kastellet igen.
Patienter, skeppsgossar och hantverkare
Den militära verksamheten på Skeppsholmen och Kastellholmen omfattade även ett örlogsvarv. Under lång tid fungerade de två öarna som ett litet brukssamhälle med bostäder åt både flottister och varvsarbetare med olika typer av service till de boende – allt från mäss och markenteri till skrädderi, skomakeri, handelsbod samt frisör. Och 1750 öppnade värdshuset Tuppen.
På Kastellholmen uppfördes ett militärsjukhus 1736. Här fanns två sjuksalar med 50 sängar och en badinrättning för personalen. Huset byggdes på med en våning 1789 och en trappa upp vårdades flottister som dragit på sig syfilis och andra veneriska sjukdomar. Under koleraepidemin 1833-1834 fungerade huset som kolerasjukhus. Därefter inkvarterades skeppsgossar i huset innan det byggdes om till 67 arbetsbostäder för hantverkare. Idag kallas huset Hantverkarebostället och rymmer 13 lägenheter.
Muntert skramlande skridskor
Skridskoåkning var poppis på 1800-talet
Från 1749 fick allmänheten tillträde till Kastellholmen och det blev populärt att göra utflykter hit för bad, segling och skridskoåkning. Till vänster om bron byggdes 1848 en badinrättning för fruntimmer där lärarinnan Nancy Edsberg undervisade flickor och kvinnor i simning.
På 1860-talet bildades Kungliga Skridskoklubben och att åka skridskor blev snabbt populärt bland stockholmarna. Flera tusen personer kunde samtidigt trängas på Nybrovikens is och så här beskriver Claes Lundin hur det kunde gå till i boken ”Nya Stockholm” från 1890.
”Så snart isen på Nybroviken är någorlunda pålitlig, ser man hvarje middag hela skaror af herrar och damer under trettio år och äfven öfver med lätta steg skynda ned åt viken, och skridskorna skramla så muntert under muffen och bredvid öfverrocksfickan.”
Kungliga vattenlekar året om
Överklassen höll till vid Kastellholmen och 1882 uppförde Kungliga Skridskoklubben en permanent paviljong för att ”bereda icke skridskoåkande damer tillfälle att kunna åse åkningen, utan att behöfva utsättas för kylan från isen”.
Skridskopaviljongen ritades av arkitekten Adolf Emil Melander som inspirerats av kastellet. Med sitt hörntorn och spetsiga trapptorn med spira påminner den om en renässansborg. Här fanns salonger för damer och herrar samt enskilda rum för kung Oscar II och drottning Sofia. Under sommarhalvåret ägnade man sig åt segling och kapprodd och lokalerna användes som klubbhus av Kungliga Svenska Segelsällskapet (KSSS) och Stockholms roddförening.
Gratis brännvin på Blås ut
Alla ville ha bord på Blås ut på Kastellholmen
På Kastellholmens södra strand ligger Flaggkonstapelsbostället från 1770-talet. Från 1854 började innehavarinnan av värdshuset Tuppen på Skeppsholmen att använda huset som sommarkrog. Namnet ”Blås ut” hämtades frånett smeknamn på sjöofficersmässen.
När mamsellerna Westling tog över krogen på 1880-talet ringlade köerna ofta långa på Kastellholmen. Supén på Blås ut kostade 1 kr och gästerna serverades en gratis karaff med renat brännvin. Andra storsäljare på menyn var frikadeller med färsk gurka på våren och kräftor på hösten. På tomten fanns flera små paviljonger samt ”Crusenstolpes kajuta”* som byggts om till lusthus. Här var det populärt att titta på båtarna och njuta av utsikten över stan. Vid sekelskiftet förlorade Blåsut spriträttigheterna och fick gå över till att servera kaffe tills man till slut stängde 1916. Idag är huset privatbostad.
Käre, minns du den tiden
då vi voro unga än?
Ungdomstiden, ungdomsfriden,
Skulle jag väl glömma den?
När som dagens stök var slut
Bjöd du ut mig till Blåsut!
Där som träden tätast växa
Och där ingen på oss såg
Satt man lycklig vid sin sexa,
Älskling, kommer du ihåg?
Ur en kuplett av Emil Norlander.
* Magnus Jacob Crusenstolpe (publicist och riksdagsledamot) dömdes till tre års fängelse för majestätsbrott för att öppet ha kritiserat Karl XIV Johan. Domen orsakande kravaller men 1838 fördes han med båt till Vaxholms fästning.
