Söder Mälarstrand var länge en smal strandremsa mellan Mälaren och de stupbranta bergen på Södermalm. Marken ansågs oländig så när Jonas Österling köpte en tomt här 1669 fick han den billigt. Han var chef för Tobakskompaniet och när fabrikslokalerna brann ner 1672 flyttades verksamheten till den nyinköpta tomten vid Mälaren. Men kostnaderna för bygget drog iväg och Österling gick i konkurs och dog utfattig.
Många olika ägare och verksamheter
Under de kommande tvåhundra åren hade tomten på Mälarens södra strand många ägare men inga av dem blev långvariga. Det bedrevs flera olika verksamheter, bland annat fruktodling, tillverkning av kritpipor under 1700-talet samt en textilfabrik och ett blekeri på 1800-talet. Det var bergsrådet Adolph Christiernin som 1761 döpte egendomen till Heleneborg efter sin hustru, Helena Catharina Malmin. Hundra år senare kom familjen Nobel till Heleneborg.
En sprängladdad uppfinning
På sina resor utomlands kom Alfred Nobel i kontakt med nitroglycerin, en blandning av glycerin, salpetersyra och svavelsyra skapad 1847 av den italienske kemisten Ascanio Sobrero. Han hade problem med att få den extremt explosiva kemikalien att detonera på ett hanterbart sätt. Alfred Nobel bestämde sig för att försöka hitta en säkrare blandning av sprängmedlet och fortsatte med experimenten. Genom att 1864 uppfinna tändhatten lyckades han förenkla sprängtekniken.
Den ödesdigra förmiddagen
Heleneborg användes som försöksfabrik där familjen Nobel arbetade på att hitta ett säkert sätt att framställa och använda sprängämnet. På lördagsförmiddagen den 3 september 1864 hördes plötsligt ett fruktansvärt dån.
Nitroglycerin är känsligt för temperaturväxlingar och Alfreds yngre bror Emil hade missat att läsa av en termometer. Han och fem personer omkom i explosionen, bland dem en ung pojke, en tjänsteflicka och en man som råkade passera förbi huset. Enligt ögonvittnen steg en ”stark eldpelare med högrött sken upp i luften”. Flera hus totalförstördes och det talades länge om den ”Nobelska smällen”.
Ny fabrik och nytt sprängämne
Grannarna hade länge oroat sig för experimenten och efter explosionen blev det polisförhör och rannsakning inför Rådhusrätten. Immanuel Nobel fick betala ersättning för skadorna och myndigheterna förbjöd fortsatta experiment på land.
Verksamheten flyttades först till en pråm i Mälaren och sedan till Vinterviken där Nitroglycerin Aktiebolaget Stockholm grundades 1865. Alfred ville hitta ett ämne som kunde stabilisera sprängämnet och i Tyskland provade han att blanda nitroglycerinet med kiselgur från Elbes stränder. Nu gick det att forma till en stabil deg och 1867 tog han patent på sitt nya sprängämne – Dynamit.
Världens viktigaste testamente
Den 27 november 1895 skrev Alfred Nobel sitt testamente. Det rymdes på ett enda pappersark och inleds med orden:
”Över hela min återstående realiserbara förmögenhet förfogas på följande sätt: kapitalet, av utredningsmännen realiserat till säkra värdepapper, skall utgöra en fond, vars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupna året gjort mänskligheten den största nytta.”
Av den totala förmögenheten på 33 miljoner kronor avsattes 31 miljoner kronor till fonden där avkastningen ligger till grund för Nobelprisen i fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete.