Stadens torg har alltid haft en viktig uppgift – att förse stadsborna med livsmedel. Torghandeln på Hötorget började 1636 och under mer än 200 år såldes även hö, halm, ved och timmer här. Försäljningen pågick en eller flera dagar i veckan och torgdagar, reglering och avgifter fastställdes till en början av kungen och från 1734 av riksdagen.
Problem med matvaruhygienen
När Stockholm under 1800-talet alltmer förvandlas till en industristad och befolkningen tredubblas ökar problemen med livsmedelsförsörjning och matvaruhygien. Att matvaror säljs utomhus året runt är ett bekymmer och 1849 byggs Nya Hötorgsbasaren med arton salubodar som säljer kött, fläsk, fisk, ost, smör och ägg. Byggnaden låg vid Kungsgatan, i den norra änden av Hötorget, och revs 1928.
Vagnkapplöpning som morgonnöje
För att få lite bättre ordning på torghandeln delas Hötorget 1869 in i två delar. På Månglartorget i söder betalar stadsborna för fasta salustånd med tälttak. På Bondtorget i norr inleds varje torgdag med att bönderna slåss om de bästa platserna och vagnkapplöpningen blir snart ett morgonnöje för stockholmarna. När bönderna väl har intagit sina åtrådda platser sker försäljningen direkt från vagnarna. Den stora bilden ovan visar en vy norrut över Hötorget 1870.
Besök i Hötorgshallen 1889 (Målning; Lotten Rönnquist, SSM)
Sveriges första saluhall
Ett beslut att uppföra Stockholms första saluhall på Hötorget fattas 1879. Arkitekt Axel Fredrik Nyström och civilingenjör A. Lindahl skapar en paviljong i parisisk stil och Atlasverkstäderna levererar gjutjärnskonstruktionen. Byggnaden är 48 m lång x 30 m bred och har sexton ingångar. Takhöjden är tretton meter och ljusinsläppet sker via en taklanternin men saluhallen är även utrustad med gasljus.
”Nya saluhallen å Hötorget är nu färdig och kommer den 1 oktober att öppnas för sitt ändamål. Den ståtliga byggnaden, som utgör en prydnad för platsen och länder de män, hvilka uppgjort ritningarna och ledt arbetena derstädes till all heder, kan täfla med större dylika i utlandet, så väl hvad prydlighet som komfort beträffar.” (Aftonbladet 24 aug 1882)
Gamla Hötorgshallen 1953 som snart ska rivas (Bild: SSM)
Höga hyror ökar konkurrensen
I Hötorgshallen finns 118 saluplatser och matvarorna är uppdelade så att kött säljs i den södra delen, fisk i mittendelen samt bröd, frukt och grönsaker i den norra delen. Endast detaljhandel är tillåten och de första som erbjuds att flytta in sina verksamheter är månglarna från Hötorget. Men snart kommer klagomål på att hyrorna, ca 500-1100 kr per år, är för höga. Ute på torget fortsätter torghandeln och konkurrensen hårdnar. Först när försäljning utomhus av fisk, kött och smör förbjuds 1914 minskar antalet tomma saluplatser i Hötorgshallen.
Hela världens saluhall (bild: Maria Lindberg Howard)
Saluhallen går under jorden
Redan under 1920-talet diskuterades en rivning då saluhallen ansågs vara i vägen för den planerade moderniseringen av Norrmalm och 1954 revs den under skapandet av Hötorgscity. Att bygga en ny saluhall ansågs först för ytkrävande för ett så attraktivt läge och staden såg en risk i att inte få in maximala hyresintäkter. Men så fattades beslutet att istället placera den nya saluhallen under mark, enligt ritningar av arkitekt David Helldén. Handlarna flyttade ut till en provisorisk saluhall på Hötorget och 1958 slog Hötorgshallen upp portarna igen. Idag erbjuds här mat från hela världen.
