Första gången ”Stockholms Stora Kyrka” nämns i skrift är i ett testamente från 1279. Exakt när Storkyrkan byggdes är okänt men den första bykyrkan i trä brann ner mot slutet av 1200-talet. En treskeppig kyrka i sten invigdes 1306. Under 1420-talet byggdes den till med ett kyrktorn samt Själakoret – en katolsk stiftelse som bedrev social verksamhet i det medeltida Stockholm.
Målning i Själakoret (Foto: Lennart Karlsson)
Donationer till Själakoret
Genom att skänka pengar till den katolska bykyrkan kunde stockholmarna få syndernas förlåtelse och därmed korta ner tiden i skärselden. Donationerna användes för att bedriva fattigvård, äldreomsorg och sjukvård. Själakorets främsta uppgift var att sprida budskapet om Guds frälsning bland stadens fattiga befolkning. Varje söndag delades allmosor ut till sextio nödställda personer.
Själagården var prästbostad, äldreboende och fattighus
Ett par kvarter från Storkyrkan låg Själagården där Själakorets präster hade fri bostad och mat. Huset var ett ålderdomshem där stockholmsborgare kunde få kost och logi mot betalning. Men Själagården fungerade även som sjukhus och fattighus samt barnhem för stadens många föräldralösa barn. Varje månad bjöds stadens fattiga på ett gratis ”själabad” och under ”Alla själars fest” fick de en gratis måltid.
Modell av Själagården (Foto: Henrik Hultgren, SSM)
Bara rättfärdig tro kan frälsa själen
Under 1500-talet nåddes Sverige av reformationen och 1524 tillsattes den första protestantiska kyrkoherden i Storkyrkan, Nicolaus Stecher. Protestantismen var emot avlatshandeln och de avlatsbrev om syndernas förlåtelse som såldes av den katolska kyrkan. Då den protestantiska läran predikade att endast rättfärdig tro kan frälsa människans själ försvann med tiden systemet med allmosor. Själagården stängdes och tömdes på sina inneboende och Gustav Vasa lät använda huset som tryckeri för att sprida den nya religionen.
Swenska Songer från 1536
Tryckeri för psalmer på svenska
En av dem som fick sina texter tryckta i Själagården var Olaus Petri som 1524 hade kallats till Stockholm för att bli stadens sekreterare. På uppdrag av Gustav Vasa gav han ut sånghäftet ”Swenske songer eller wisor” för att ge svenska folket en svensk psalmbok på ”förstondeligit mål”. Den följdes av andra protestantiska skrifter som ”Een liten boock om sacramenten” och ”Then swenska messan”.
Stadens äldsta trivialskola flyttar in
Den gamla Själagården fick en ny hyresgäst när Sankt Nicolai skola flyttade in 1666 – en trivialskola som bedrev undervisning i ämnena grammatik, retorik och dialektik. Utöver klosterskolorna var det stadens äldsta skola, den finns dokumenterad redan 1315, men startades troligen i slutet av 1200-talet. Idag heter den Storkyrkoskolan och ligger på Svartmangatan 20-22.
Själagårdsgatan med Själagården längst bort till vänster (Foto: Maria Lindberg Howard)
Själagården återuppstår!
Efter 150 år som skolbyggnad hade Själagården förfallit. De medeltida trappgavlarna var borta och huset hade byggts om flera gånger. De sista hundra åren användes huset bland annat som lagerlokal. När Själagården revs 1933 upptäcktes en källare från 1420-talet. Den bevarades när man lät bygga ett modernt hus i funkisstil för Storkyrkoförsamlingens äldreboende. Därmed är cirkeln sluten – Själagården är återigen ett hem för äldre invånare i Gamla stan.
