Det moderna Stockholm började växa fram ur Albert Lindhagens generalplan som lades fram 1866. Den innehöll förslag på gatureglering med rätlinjiga kvarter, trädkantade paradgator och anlagda parker för att utvidga gatunätet och utöka bebyggelsen på malmarna. Bostadsbristen var enorm och samtidigt ville man sanera kåkbebyggelsen och släppa in ljus och luft i stadsrummet.
Villastaden – en ny idé i Stockholm
Lindhagenplanen föreslog även att på vissa platser i stadsmiljön bygga enskilda villastäder med fristående bostadshus efter förebilder från England och USA. Det var privata byggherrar som tog initiativet och satte spaden i marken.
Byggnadsföretaget AB Stockholm Byggnadsförening köpte 1876 in ett stort område med tobaksplanteringar norr om Humlegården och sex kvarter anlades: Björken, Eken, Granen, Linden, Lönnen och Tallen. De omgärdas av Karlavägen, Sturegatan, Valhallavägen och Engelbrektgatan och genomkorsas av Östermalmsgatan, Villagatan och Floragatan.
Här får bara byggas fristående hus i villastil
Tanken bakom villastaden var att bygga ”från gatan indragna fristående hus i villastil med planterade förgårdar omgivna av prydligt stängsel”. Konceptet var något helt nytt i stadsmiljön och eftersom villor inte var fastställda i stadsplanen för Stockholm belades tomterna med servitut*.
De nya byggnaderna var tänkta som enfamiljshus men snart uppstod tvister om tolkningen av begreppet ”villastil”. Stigande markpriser och fastighetsspekulation gjorde det svårare att tvinga tomtköparna att bygga enligt reglerna. Det ledde till att många enfamiljsvillor snart byggdes om eller ersattes av flerbostadshus. Många av tomterna har fortfarande fristående hus med förgårdar men idag finns det bara en handfull villor kvar i Villastaden.
* Ett servitut är rätten för ägaren av en fastighet att använda en annan fastighet på ett visst sätt, t ex typ av hus på en tomt.
Curmanska villans atrium RAÄ (Foto Carl Curman)
Romersk villa med mycket atmosfär
En av de mest tidstypiska villorna från Villastadens barndom är den Curmanska villan på Floragatan 3 från 1881. Den ritades av arkitekten Fritz Eckert åt Carl och Calla Curman. Han var docent i balneologi (läran om olika typer av bad) vid Karolinska institutet och grundare av Stockholms Badhusaktiebolag med två populära badhus i stan – Stora badet vid Malmtorgsgatan och Sturebadet på Sturegatan. Hon var en av grundarna till tidskriften Nya Idun.
Den Curmanska villan är inspirerad av romerska hus från antiken. Entrén är en italiensk loggia och rummen är placerade runt ett atrium i två plan som släpper in dagsljuset genom ett stort takfönster. Makarna Curmans hem var under många år en populär samlingsplats där kultureliten bjöds in till de ”Curmanska mottagningarna” med supé, musik och inspirerande konversation.
”Den som första gången stiger in i detta atrium, erfar en angenäm öfverraskning. Rummet är på dagen fullt upplyst af sitt takljus, och på aftonen erhåller det en lika tillräcklig som behaglig belysning af stora hängande lampor som på gästaftnarne kasta sitt ljus öfver månget karaktäristiskt nutidshufvud, tillhörande någon af vetenskapens, konstens eller literaturens framstående idkare.”
Ur ”Nya Stockholm” av Claes Lundin, 1890
Floragatan 13 (Foto Maria Lindberg Howard)
Ett brutalt vackert hus
Huset på Floragatan 13 är nittio år yngre än den Curmanska villan. Stilen är betongbrutalism så skillnaden kunde inte vara större. Men även det här är ett hus med stora kvaliteter. Den tjeckiske arkitekten Jan Bocan var bara 30 år gammal när han fick uppdraget att rita Tjeckoslovakiens ambassad. Fasaden består av gjuten betong och specialbränt brunt tegel och interiören har många spännande detaljer.
Fåtöljer av Jan Bocan (Foto Auktionsverket)
Arkitekten ritade även inredningen i jakaranda och vitlack med golv i mörk parkett, kalksten och skiffer. Tillsammans med kollegan Jan Sramek ritade han även all inredning samt matchande textilier och möbler – som dessa fåtöljer i rotting och svärtat böjträ. Ambassadpersonalen både bodde och arbetade på ambassaden så förutom kontorslokaler innehöll huset även biograf, tvättstuga, gym och garage. Av alla de byggnader Jan Bocan ritade förblev ambassaden i Stockholm hans favorit.
