Om du har stått på Tegnérgatan och tittat upp mot Adolf Fredriks musikskola har du säkert slagits av hur annorlunda byggnaden är. Den tar upp nästan hela kvarteret Blosset och från huvudentrén leder en dubbeltrappa upp till en stor skolgård som omsluts av u-format skolhus. Korridorerna är enkelsidiga och klassrummen vetter ut mot de kringliggande gatorna. Det är som om arkitekten velat omfamna eleverna och samtidigt ge dem den bästa utsikten.
Återvändsgränden i kvarteret Blosset. (Foto Kasper Salin, SSM)
I den snabbväxande stadsdelen Vasastaden utökades Adolf Fredriks församling från 18 000 till 50 0000 invånare under slutet av 1800-talet. Folkskolestadgan ersattes 1903 av en lag som överförde ansvaret för att bygga och underhålla skolhus från församlingarna till Stockholms stad. I sökandet efter en lämplig plats för en ny folkskola valde Stadsfullmäktige kvarteret Blosset som omgärdas av Tegnérgatan, Dalagatan, Rådmansgatan och Västmannagatan.
Slutet för Återvändsgränden
Tvärs igenom kvarteret Blosset gick tidigare Återvändsgränden och Lilla Gråbergsgatan som kantades av enkla trähus. Fram till 1887 fanns här även två väderkvarnar – Lilla och Stora Tissan – en enkel stolpkvarn från 1658 och en modernare kvarn av holländsk typ från 1750-talet. De kallades också Gamla och Nya Rörstrandskvarnen. Den äldre kvarnen revs medan den yngre monterades ner och flyttades till Märsta. Den döptes om till Rolstakvarnen men brann ner på 1960-talet. Inför bygget av skolhuset lät man även riva Stockholm Stads Barnhem som fanns i kvarteret.
Från strikt kolonnordning till ett friare formspråk
Arkitekturen styrdes länge av antikens och renässansens klassiska kolonnordningar där byggnaderna dimensionerades enligt proportionerna mellan olika byggnadsdelar. Vid tiden runt sekelskiftet 1900 strävade allt fler arkitekter efter att istället börja foga samman geometriskt rätlinjiga former till en helhet. Helt skilda stilar som nationalromantik och jugend/art nouveau växte fram där man även ser asymmetri och nya sorters mönster.
Arkitekt Georg A Nilsson (Foto Pompedomp, Wikimedia)
En av dem som inspirerades av de nya idéerna var arkitekten Georg Alfred Nilsson (1871-1949). Hans genombrott var Adolf Fredriks norra folkskola (numera Matteusskolan) som stod klar 1901 och vars moderna formspråk bröt av mot 1800-talet fabriksliknande skolbyggnader. I den moderna skolan utökades antalet ämnen och utöver att läsa, skriva och räkna skulle barnen nu även få studera fysik och kemi. Undervisningen blev mer praktiskt där eleverna fick utföra olika experiment.
Lekfulla utsmyckningar av fasaderna
Hösten 1910 invigdes Adolf Fredriks skola med plats för hela 2 360 elever och tidens syn på utbildningen märks även i utsmyckningen av skolhuset. På fasaden mot Rådmansgatan syns två stora solar med vardera sju solstrålar och sköldar som representerar de praktiska och teoretiska skolämnena. De två burspråken har smyckats med stadsvapnet S:t Erik och riksvapnet Tre Kronor samt symboler för de fyra årstiderna – snödroppe, ros, rågax och snökristall. I den enda solen syns ett bloss som påminner om kvarterets namn.
Uppe på skolgården fungerar två dubbelportar som entréer till skolhuset. De två västra dörrarna leder till den klassrumskorridor längs Dalagatan där pojkarna höll till. En relief visar en pojke som läser en ABC-bok. Kolonnen mellan de två dörrarna pryds av fyra hönor och kycklingar. På kolonnen mellan de två östra dörrarna syns en ett par storkar med sina ungar. Reliefen visar en flicka med en 123-bok. Det här var flickornas klassrumskorridor med fönster mot Västmannagatan.
Skolhus kom att bli Georg A Nilssons specialitet och fram till 1929 ritade han även:
- Djursholms samskola
- Örby skola
- Långbrodalsskolan
- Enskede skola
- Midsommarkransens skola
- Blommenbergsskolan
- Högalidsskolan
- Fridhemsplans vuxengymnasium
- Mälarhöjdens skola
- Gamla Skarpnäcksskolan
Är du nyfiken på arkitekten rekommenderas boken ”Georg A. Nilsson Arkitekt” av arkitekturhistorikern Martin Rörby (1989). Här kan du läsa en intervju med honom.
