När du besöker Medelhavsmuseet vid Gustav Adolfs torg kliver du in i två världar, dels Gustaf Horns privatpalats från 1640-talet, dels ett bankpalats från början av 1900-tale. Den stora hallen har inspirerats av Palazzo Bevilaqua i Bologna (stora bilden). Och när du slår dig ner i kaféet en trappa upp befinner du dig i bankdirektörens kontor. Mellan dessa två epoker har huset en dramatisk historia som domstol, kärleksnäste och kulturmecka.
Krigsinsatser belönades med tomter
Fältmarskalk Gustav Horn (1592-1657)
Fältmarskalk Gustaf Horn utsågs till kammarjunkare hos Gustav II Adolf 1618. Det blev början till en lång karriär i rikets tjänst. Han var delaktig till den svenska segern under slaget vid Breitenfeld 1631 och var en av de främsta fältherrarna under trettioåriga kriget.
I Stockholm hade man kommit igång med de första stadsplanerna. På nedre Norrmalm revs trähusen för att ersättas av stenhus. Efter krigsslutet 1648 belönades flera av fältherrarna för sina krigsinsatser med tomter och i kvarteren kring nuvarande Gustav Adolfs torg lät de uppföra ståtliga palats.
Vid torgets ena sida byggde fältmarskalk Lennart Torstenson 1651 sitt palats, det som idag kallas Arvfurstens palats. Gustaf Horns palats i hörnet av Fredsgatan och Malmtorgsgatan stod klart 1648. Efter slottsbranden 1697 behövde Hovrätten nya lokaler och åren 1730-1756 höll man till i här.
Omtalad hemlig kunglig romans
Gustaf Horns palats köptes 1814 av N G Palin som lät hyra ut fastigheten som bostäder. En av de mer berömda hyresgästerna var skådespelerskan Emelie Högqvist som 1836 flyttade hit från Masreliez-rummen i Gamla stan. I sin paradvåning i Palinska huset höll hon på torsdagarna litterär salong för författare och konstnärer. Och det var här som de hemliga kärleksmötena med kronprins Oscar ägde rum. Deras tio år långa romans var känd och omtalad i hela Stockholm och resulterade i två söner.
Kulturell salong och kolifej på Lyran
Konditori Lyran (foto Maria Lindberg Howard)
De litterära och konstnärliga träffarna i Palinska huset fortsatte under 1870- och 1880-talet när Carl och Fredrika Limnell höll kulturell salong i sin bostad med Jenny Lind, Henrik Ibsen, Victoria Benedictsson, Carl Snoilsky och Kristina Nilsson bland gästerna. Makarna Limnell lät 1867 bygga Villa Lyran, ett sommarhus i schweizerstil vid Mälaren där en stor förgylld lyra placerades på tomten. Här fortsatte sammankomsterna sommartid under namnet ”Kolifej på Lyran”. Fredrika Limnell var filantrop och mycket aktiv i arbetet för kvinnors rättigheter och en av grundarna till Fredrika Bremer-förbundet. Idag är sommarhuset ett populärt kafé – Konditori Lyran.
Eldsvådan som moderniserade brandförsvaret
Halv två på natten den 12 november 1873 bröt en fruktansvärd eldsvåda ut i Palinska huset. Vindsvåningen övertändes, det fanns inga vattenledningar i huset och de som bekämpade branden hade inte tillgång till räddningsstegar. Nio människor omkom, flera av dem när de handlöst kastade sig ut genom fönstren. Så här skrev Stockholms Dagblad om olyckan:
Brand i Palinska huset 1973 (bild okänd)
”Finnes då ingenting, frågar man öfverallt i Stockholm under dessa dagar, för att försöka rädda menniskolif, äfven om eldsläckningsanstalterna äro ofullkomliga? Finnas inga brandstegar? Hade ingen möjlighet att rädda de arma innevånarna i Palinska husets vindsvåning? Jo, hufvudstaden eger en stor mekanisk räddningsstege! Hvar fanns denna stege sistlidna onsdag, då de olycklige, af lågorna omhvärvde, förgäfves sökte sin räddning genom fönstren?”
Stockholms brandberedskap var undermålig och branden i Palinska huset orsakade arga protester. Det ledde till att en ny brandförordning infördes 1875 som moderniserade stadens brandförsvar. Den första brandstationen öppnades på Södermalm 1876. Katarina brandstation följdes 1878 av Johannes brandstation på Norrmalm.
Bank med inspiration från ett italienskt palats
Stockholms Intecknings-Garanti-aktiebolag (foto okänd, SSM)
Den brandskadade fastigheten vid Gustav Adolfs torg köptes 1874 in av Johan Henrik Palme, direktör för Stockholms Intecknings Garantiaktiebolag som hade grundats 1869. Det var den första banken som placerade sitt huvudkontor på Norrmalm men den skulle snart följas av fler. Banksalen byggdes i två våningar med kassavalv i bottenvåningen samt kontor och styrelserum en trappa upp. Resten av huset bestod av butiker och bostäder.
Med tiden växte banken till flera fastigheter i kvarteret och 1903-1905 ritades interiören i hörnhuset om av arkitekten Rudolf Arborelius. Till den tio meter höga bankhallen hämtade han inspiration från innergården i Palazzo Bevilaqua i Bologna, den är omgiven av arkader med pelare i grekisk marmor samt övre gallerier. Bolaget bytte namn till Inteckningsbanken 1943 och togs över av Svenska Handelsbanken 1955. Bankkontoret stängde 1977 och Medelhavsmuseet flyttade in 1982.
