Kvarteren kring Rosenlundsparken har kategorinamn som Passaren, Pennan, Linjalen, Stiftet, Vattenpasset Stativet, Tumstocken, Kniven, Vågskivan och Planet som alla är hämtade från ingenjörsyrket. Genom åren har flera kvarter slagits ihop och med ny bebyggelse har några kvarter försvunnit och nya kvarter som Mallen, Ritbesticket, Ögonmåttet och Alnmåttet bildats.
Området bestod länge av ett sjukhus och ett ålderdomshem samt en brokig blandning av bostadshus i sten och nödbostäder i trä samt enklare skjul av olika slag. Här låg även Södermalms sopstation med stall för stadens renhållningshästar (den sista arbetshästen gick i pension först 1953). En lite udda och bångstyrig miljö som kanske inte riktigt passade in i den moderna stadsbilden.
Två små länder och en stor tänkare
På 1930-talet fanns planer på att strax väster om Götgatan skapa ett modernt Kungsträdgården på Södermalm. Förvandlingen av området inleddes med att ett antal fristående funkishus byggdes i kvarteren längsmed Åsögatan. De nya gatorna mellan husen i kvarteren Mallen och Ritbesticket döptes efter Möre och Tjust, två av de tolv ursprungliga ”små landen” som tillsammans bildar Småland. Den tredje gatan fick sitt namn efter Emanuel Swedenborg som efter 30 år som assessor vid Bergskollegium blev filosof på heltid. Namnet Siargatan tyckte man passade bra då den är parallellgata till just Swedenborgsgatan. Intill de nya funkishusen byggdes åren 1937-1939 Skåneparken med en plaskdamm och gott om plats för lek och spel för traktens barn.
Från liten glänta till stor park
Åren gick och i den här fortfarande lite ruffiga delen av Södermalm byggdes 1956-1959 ett höghus för Skattemyndigheten. Skatteskrapan har 26 våningar och är 86 meter hög. Den ritades av arkitekten Paul Hedqvist som några år senare även ritade Åsö Gymnasium. Det innebar en stor förändring för området då den 1,3 km långa Skånegatan klipptes av. Väster om det nya Åsötorget förverkligades nu planerna på en större stadspark. Under 1960-talet revs renhållningsstationen och den lilla ”Skånegläntan” sträcktes ut till en långsmal stadspark som 1967 döptes till Rosenlundsparken. Namnet kommer från krogen Rosenlund som låg vid Tantolunden och som Carl Michael Bellman nämner i Fredmans Epistel N:o 53:
Längst bort, Gutår! Bort vid Grimshage
ligger krogen Rosenlund
Krögarn är känd för sin röst och mage,
för musik och friska sprund
Drick och slå takten!
Kring denna trakten
syns tobakslador, trädgårdar och fält
Kråkors skrän hörs skarpt och gällt
Idag finns andra krögare i kvarteren. Som stadsdelspark är Rosenlundsparken ett populärt vardagsrum för boende i området. I den östra delen finns ”Stranden” som vann Sienapriset när den invigdes 2008 – en öppen plats med lekfullt utformade solstolar och parasoller som permanenta parkmöbler. I den västra delen finns bergknallar och grässluttningar som blir älskade pulkabackar om vintrarna. Och precis som på Bellmans tid hörs kråkors skrän, skarpt och gällt.