Publiken som anlände till Kungsholmens nya premiärbiograf i september 1938 möttes av en majestätisk drake i tre skepnader. Först som en eldsprutande neonskylt, sedan som en svalkande dryckesfontän i foajén och till sist som en färgsprakande ridå som lyser upp hela salongen. Biografen Draken gjorde verkligen skäl för namnet!
Storstilad insats på kort tid
Biografen Draken ritades av arkitekt Ernst Grönwall som även har ritat flera andra biografer i Stockholm, bland dem biografen Victoria på Södermalm. Enligt stadsplanen skulle tomten vid Fridhemsplan användas för en biograf så Ernst Grönwall fick i stort sett fria händer vid utformningen. Men byggtiden var kort, enbart sex månader, så grundläggningsarbetet fick påbörjas innan skisserna var klara. Trots det lyckades han skapa en unik biograf i funktionalistisk stil, då en av Stockholms största med plats för inte mindre än 1 125 biobesökare.
En mycket ovanlig biosalong
Salongen har svagt lutande väggar och ett välvt tak med sex bågar, klädda med paneler av rödbok. Den färgsprakande ridån av Isaac Grünewald är det naturliga blickfånget. Här finns ingen balkong och inget som skymmer sikten. I en egen sektion på den starkt sluttande parketten finns tre rader med ”fästmanssoffor” för två personer. Och längst bak i salongen lär det även ha funnits en telefon vilket uppskattades av läkarna på S:t Görans sjukhus som då kunde nås om en akutsituation uppstod under biobesöket.
Biografen är död. Men länge leve drakarna!
Biografen lades tyvärr ner 1996 och lokalen används idag som förråd. Men de tre drakarna lever vidare. Den rörliga neonskylten ritades av konstnären Rudolf Persson och konstruerades av den legendariske belysningsingenjören Ruben Morne. Den belönades 1997 med diplomet ”Lysande skylt” av Stadsljusgruppen. Neonskylten har nyligen renoverats och pryder fortfarande sin plats uppe vid taket. Dryckesfontänen i foajén av konstnären Gösta Fredberg finns också kvar och den vackra ridån kan biopubliken på Filmstaden i Malmö njuta av. Lyllos dem!
