På seminariet ”Höga Hus i Norden” häromveckan (februari 2011) diskuterades förutsättningarna och förekomsten av höga hus samt vilka farhågor och förhoppningar kring byggande på höjden kan skapa i en stad. Fem städer diskuterades och jämfördes utifrån sina unika förutsättningar – Oslo, Köpenhamn, Helsingfors och London som berättade om sina egna byggprojekt och bjöd på goda råd till Stockholm.

OSLO har nyligen uppmärksammats av designmagasinet Wallpaper och nominerades till ”Best City 2011” tillsammans med Chicago, Rio de Janeiro, Johannesburg och HongKong. En starkt bidragande orsak är det nya operahuset, ritat av Snøhetta men även vidareutvecklingen av hela området Bjørvika närmast vattnet, inklusive planerna för det nya Munchmuseet som ska flytta till ett modernt höghus. Enligt Kjell Kristian Jacobsen på Plan och byggnadskontoret på Oslo kommun ”markerar en stads utseende den tid när staden var som mest framgångsrik”. Hans hälsning till Stockholm löd ”Var dig själv och försök inte att efterlikna någon annan. Tänk till men våga också lite”.

KÖPENHAMN arbetar just nu med byggprojektet Panum vid Købehnavns Universitet där ett högt torn och en stadspark ska byggas på Nørre Campus.  Tina Saaby, Köpenhamns stadsarkitekt, råder Stockholm att försöka undvika att stirra oss blinda på ”ja eller nej till höghus”. Fokusera istället på hur stadslivet påverkas av höga hus. Människor som bor i höga hus riskerar att tappa kontakten med stadslivet på marken. Vad gör det för trivseln? Använd fantasin och försök att tänka på ett stadsliv i ögonhöjd där människor befinner sig på olika nivåer.

HELSINGFORS är en stad där man fortfarande lever efter devisen att husens höjd ska motsvara gatans bredd. Det finns ett principiellt starkt motstånd mot höga hus och man tänker utifrån ett praktiskt och ekonomiskt perspektiv. ”För att kunna bygga ett torn måste man lyckas sälja HELA huset. De flesta företag och organisationer krymper sina verksamheter och behöver mindre utrymme, så var finns de köparna idag?” säger Mikael Sundman som under 40 år var ansvarig för stadens centrala delar på Helsingfors stadsplanekontor. Han påpekar också problemet med höga bostadshus är att ingen vill bo längst ner. De tankarna ligger delvis bakom Tropaion, ett nytt bostadsområde som just nu byggs vid elverket Hanasaari. Hans råd till Stockholm är att passa sig för att skapa byggnader som ”har fina egenskaper men som saknar gemenskap med omgivningen”.

LONDON har på senare tid fått många nya skyskrapor i innerstaden med sina många historiska miljöer. Sedan 1999 tid har CABE* – The Committee for Architecture and the Built Environment – fungerat som ett rådgivande organ vid nybyggnationer. Chefen för deras granskningsprogram, Sarah Jackson, är en Londoner i själ och hjärta och anser att höga hus inte behöver förändra känslan i en stad. Om sin hemstad säger hon ”it never stops developing but keeps its Londoness”. Men man måste tänka på den omedelbara förtätning ett högt hus medför vilket kan skapa problem i gatunivå med ökad trafik. Därför måste ett av kraven vara att varje hus ska producera fler fördelar än kostnader. Det anses The Strata Tower ha lyckats med som med sina 150 meter är Londons högsta bostadshus. Hennes råd till Stockholm lyder ”the key issues are right place, high quality, good planning and skilled architects and clients”. Två saker är avgörande, husets kvalitet och på vilket sätt det bidrar till den sorts stad man vill ha. “If it doesn’t bring high quality, don’t build it!” hälsar hon.

STOCKHOLM Som sagt, höga hus skapar höga förhoppningar. Givetvis ska vi fortsätta att bygga i Stockholm. En stad behöver utvecklas. Men kanske pratar vi för mycket om husens höjd. Det viktigaste är att vi skapar de hus vi behöver – oavsett om de är för bostäder, kontor eller kultur- så att vi får den stad vi vill ha i framtiden. Oslos nya operahus är en byggnad som visar vad ett nybygge kan tillföra. Låt oss inspireras av det!

* CABE i London läggs ner den 31 mars 2011 och uppgår i The Design Council.

Seminariet Höga Hus i Norden var ett samarbete mellan Alvar Aaltosällskapet, Arkitekturmuseets vänner, Stockholms Arkitektförening, Stockholms Byggnadsförening och Samfundet S:t Erik.