En av Stockholms mer anonyma gator namngavs 1930. Den som får en plats uppkallad efter sig har ofta fått vänta länge och först 640 år efter sin död fick Magnus Ladulås (1240-1290) äntligen sin gata. Och trots att denne medeltida kung inte har någon koppling till området gör gatan på sätt och vis ändå skäl för sitt namn.
Förbud gav smeknamn
Magnus Ladulås avbildad i gråmunkarnas klosterkyrka (Foto Wikipedia)
Magnus Ladulås hette egentligen Magnus Birgersson och 15 år gammal utsågs han till hertig av Södermanland av sin far Birger jarl (1210-1266). Han valdes till kung 1275 och med Alsnö stadga införde han ett nytt förvaltningssytem med fasta skatter samt militär tjänstgöringsplikt mot skattebefrielse, vilket lade grunden till en ny klass – adeln. Men genom att sätta ”lås på ladorna” såg han även till att den nya adelsklassen inte våldgästade den fattiga befolkningen. Förbudet gav honom hans smeknamn, dock långt efter hans död.
Stadens första nollåtta
Magnus Ladulås var starkt engagerad i den katolska kyrkan och skänkte mark till franciskanerorden som byggde två kloster i Stockholm. Dottern Rikissa blev abbedissa i Klara kloster och kungen begärde själv att få bli begravd i gråmunkarnas klosterkyrka på Riddarholmen. När kungen avled 1290 fördes kistan dit hela vägen från Visingsö. Och där finns den ännu. Birger jarl må vara den som 1252 grundade Stockholm. Men det var hans son Magnus Birgersson som till stor del bidrog till den unga handelsstadens utveckling. Och han valde sin sista vila här. Så han kan med all rätta kallas vår första nollåtta!
Maskiner och korvar
Magnus Ladulåsgatan gör inte mycket väsen av sig. Annat var det förr när både Luth & Roséns Elektriska Verkstad (bilden) och Konsums Charkfabrik var i full gång med att tillverka maskiner och korvar i varsin ände av gatan. Verkstaden lades ner 1968 och trettio år senare stoppades den sista korven i charkfabriken. Båda byggnaderna finns delvis kvar i ombyggt skick och verkstaden har fått behålla sin skorsten. Den gamla korvfabriken har byggts om och kallas numera ”Fatburen” efter den sjö som på Magnus Ladulås tid sträckte sig ända från Rosenlundsgatan till Östgötagatan.
Social omtanke då och nu
Vid Magnus Ladulåsgatan bedrivs en verksamhet som på sätt och vis påminner om Magnus Ladulås. Stiftelsen Stockholms Hotellhem startades 1963 med uppgift att erbjuda tillfälliga bostäder till personer med sociala och ekonomiska problem som en hjälp tillbaka till ett bättre liv. Man driver flera hotellhem varav Magnus Ladulås Hotellhem är det största med 448 lägenheter på vardera ca 24 kvm. Under medeltiden var det klostren som tog hand om det sociala ansvaret och med stöd av Magnus Ladulås etablerades flera kloster i Stockholm där samhällets svagaste fick vård och hjälp. Så kungen hade nog varit stolt över sin gata.
