Hur blev DN-skrapan ett landmärke i Stockholm?

Från malmgård och fabriker till tidningsredaktioner och roterande skyltar. Tidningskvarteren i Marieberg speglar flera hundra år av Stockholms historia. Här möts stormaktstidens malmgårdar, Klarakvarterens tidningsvärld och folkhemmets framtidstro i ett av stadens mest särpräglade stadslandskap.

Riksrådet Bengt Skytte lät döpa sin malmgård efter dottern Maria

Riksrådet Bengt Skytte af Duderhof tar 1663 över en egendom vid Riddarfjärden och låter uppföra en malmgård som döps till Marieberg. På Petrus Tillaeus karta från 1733 syns mangårdsbyggnaden och än idag kallas den Triewalds malmgård efter uppfinnaren Mårten Triewald som var ägare på 1740-talet. Han utvecklade Sveriges första ångmaskin vid Dannemora gruvor. Även Triewalds gränd i Gamla stan är uppkallad efter honom.

Under 1700-talet tillverkar Mariebergs porslinsfabrik fajansgods och flintporslin samt även en del kakelugnar innan verksamheten 1782 tas över av Rörstrand. Fyrverkarbacken har fått sitt namn av Fyrverkarkåren och Mariebergs ammunitionsfabrik som 1826 börjar tillverka brandraketer. Den sista militära verksamheten i området läggs ner 1950.

Förstasidan på Dagens Nyheter 1864 och Expressen 1944 samt efter fredsbeskedet den 8 maj 1945

Från Stora Nygatan till Klara

De större dagstidningarna hade länge haft sina redaktioner i Gamla stan med Stora Nygatan som den främsta tidningsgatan. Här fanns Dagens Nyheters redaktion som hade grundats 1864 av Rudolf Wall.

Centralstationen invigs 1871 och närheten till snabba kommunikationer blir allt viktigare för tidningsredaktionerna. Tre år senare flyttar Dagens Nyheter till Regeringsgatan 28. Med tiden växer ett mediecentrum fram i kvarteren runt Klara kyrka när Aftonbladet, Stockholms-Tidningen och Svenska Dagbladet flyttar sina redaktioner hit. Dagens Nyheter följer efter 1901 och redaktionen får adressen Klara västra kyrkogata 6.  

I mer än 40 år har familjen Bonnier köpt allt fler aktier i Dagens Nyheter och 1929 blir man majoritetsägare. Under kriget växer behovet av en liberal antinazistisk tidning och Expressen startas 1944. Tanken är att skapa en snabbfotad kvällstidning ”med sting” efter brittisk och amerikansk modell. Expressen blir snabbt den största dagstidningen i Norden.

Ett moderna tidningshus fyllt av nytänkande

Farväl Klara, välkommen Marieberg!

När Norrmalmsregleringen och förändringen av cityområdet drar i gång på allvar under 1950-talet blir allt fler tidningar i Klarakvarteren husvilla. Svenska Dagbladet flyttar 1962 till ett nybyggt hus i Marieberg, ritat av Anders Tengbom. På tomten intill har bygget av ett nytt mediehus redan inletts.

Miljön i Marieberg är präglad av arkitekten Paul Hedqvist (1895–1977). När Västerbron invigs 1935 är han en av tre svenska arkitekter som bearbetar det tyska förslag som vunnit arkitekttävlingen. Fyra år senare ritar han Rålambshovsskolan och så i slutet av 1950-talet är det dags för Dagens Nyheters nya hus i Marieberg.

Stadsplanen för Marieberg upprättas 1958 och utöver tidningshusen planeras byggnader för Riksarkivet och en ambassad samt två bostadshus. När DN-skrapan står klar 1964 är den med sina 26 våningar och 84 meter Sveriges högsta hus.

Över Klarakvarteren vajar en flagga med texten ”Farväl Klara” och den 31 december 1963 inleds flytten. Dagens Nyheter och Expressen får sina redaktioner i skrapan medan det låga tidningshuset rymmer tryckeri och distribution.

Pannskorstenen uppe på taket lät Paul Hedqvist på ett finurligt sätt bygga ihop med utrymningstrappan och sedan klä in allt i glas. Numera anordnas tävlingen Trapplöpet och det nuvarande hastighetsrekordet i att springa upp för de 501 trappstegen ligger på ca strax över 2 minuter.

Mekaniken bakom de roterande skyltarna är original

Rörliga skyltar i ett unikt stadslandskap

Fasaden varvas av glas, stål och keramikplattor i vita och gråblå nyanser. Det sägs att idén bakom fasadens utseende är att den ska efterlikna ett tryckark med tidskriftens namn överst.

Det unika med de fjorton roterande bokstäverna 80 meter upp på husets båda sidor är hur de har integrerats i fasaden. De tre meter höga bokstavsblocken roterar runt sin egen axel. Ett varv tar 25 sekunder och hinner omväxlande visa DAGENS NYHETER och EXPRESSEN.

Bakom skyltarna sitter elmotorer och snäckväxlarna får bokstäverna att vrida sig långsamt. Konstruktionen är självlåsande, vilket gör att kraftiga vindar inte kan få skyltarna att börja rotera baklänges. När det blåser för mycket stannar de i stängt läge. Sedan invigningen 1964 har skyltarnas plåthöljen målats om med blå blyfärg vid endast två tillfällen.

Det mesta av tekniken är fortfarande original. Här finns värmeslingor som smälter is och snö samt ett högfrekvent ljud som håller duvor borta. Bokstavsblocken servas varje år och är idag i drift endast klockan 11–17 för att spara på mekaniken. När de stannar för dagen står det DAGENS NYHETER på den östra fasaden och EXPRESSEN på den västra.

Utsikten mellan bokstavsskyltarna på 80 meters höjd är minst sagt magnifik

Ett nytt landmärke över Stockholm

Grannar med tidningshusen är två bostadshus - det veckade Erlanderhuset från 1962 och det rödvita Bacon Hill från 1963 - på Fyrverkarbacken. Tillsammans med tidningshusen skapar de ett unikt stadslandskap som växte fram under rekordåren 1945–1973 och med ett modernt utseende som var alldeles nytt för Stockholm. Och bara ett stenkast bort ligger fortfarande delar av Bengt Skyttes malmgård kvar.

DN-skrapan besöktes den 2 oktober 2026 under arbetet som volontär för arkitekturfestivalen OPEN HOUSE STOCKHOLM.

NYFIKEN? Det finns mycket att upptäcka!

Öppna stadsvandringar: Följ med på en kommande vandring i Stockholm. Se kalender och köp biljett.

Egna stadsvandringar: Boka en egen vandring för familjen, föreningen eller företaget. Ni väljer stadsdel, dag och tid!

BILDKÄLLOR:

Collage 1: Gunnar Hillbo (Wikipedia), Maria Lindberg Howard

Collage 2: Bengt Skytte (Wikipedia), Petrus Tillaeus 1733

Collage 3-5: Maria Lindberg Howard