Kategori: Norrmalm
Matsalen och köket på Rosenbad Vem var krögaren Agnar Meurling? Boken om Agnar Meurling ger en sammanhållen bild av en av Stockholms mest inflytelserika restauratörer under första hälften av 1900-talet. Genom krogar, nöjesliv och turistsatsningar följs ett liv som...
Tideräkning har länge varit ett bekymmer. Sedan antiken användes den julianska kalendern men då den angav årets längd som 365,25 dygn stämde den inte överens med årstidsåret som är 365,2422 dygn. När Sverige bytte från till den gregorianska kalendern försvann elva dagar ur almanackan över en natt. Kalenderreformen skapade både allmän förvirring och praktiska problem, men gjorde att Sverige hamnade i takt med solåret och resten av Europa.
På Fiskargatan, intill Mosebacke, står ett hus som lett Stockholms väg in i framtiden. Här möttes den optiska telegrafens järnluckor och telefonens första röster. Ett hus där entreprenören Gustaf Bång såg möjligheterna med den nya tekniken – och där husfasaden nu har återfått sin forna glans.
Att få se klassisk stumfilm på stor duk till ackompanjemang av en nästan hundra år gammal biograforgel i en nedlagd reaktorhall är en både märklig och mäktig upplevelse. Här är den smått osannolika historien om hur biograforgeln från Skandia-Teatern och Reaktorhallen på KTH fann varandra.
Essen är en stad som tydligt speglar Ruhrområdets omvandling från tung industri till kultur, arkitektur och nya former av stadsliv. Genom industriarv, samtida byggnader och sociala mötesplatser går det att följa hur staden har hittat nya användningar för sina historiska miljöer.
Huset på Karlaplan 4 har rymt både hemlig militär verksamhet, en folkkär radiostudio och några av de mest omskrivna popinspelningarna i svensk musikhistoria. Genom platsens olika epoker går det att följa hur samma adress har fått helt skilda betydelser under 1900-talet.
Kakelugnen växte fram ur köld, vedbrist och vetenskapliga experiment, men kom med tiden att bli både vardagsföremål och konstobjekt. Berättelsen om apotekaren Olof Hjalmar Åkerlind, kallad Kakelin, visar hur värme, hantverk och industri flätades samman i 1800-talets Stockholm.
Masreliez-rummen på Salviigränd rymmer berättelser om arkitektur, teater, medicin och politik. Genom 1700- och 1800-talen har paradvåningen haft både förnäma hyresgäster och välkända besökare.
