Kategori: Andra städer
Peter Ellis verkade i ett Liverpool som präglades av industriell expansion, tekniska landvinningar och nya byggnadstyper. I två kontorshus från 1860-talet formulerade han idéer som långt senare skulle bli avgörande för modern arkitektur och framtidens skyskrapor.
I slutet av 1800-talet växer Stockholm snabbt och bostadsbristen blir akut. Trångboddhet och inneboendesystem leder till att hemmet förändras i grunden, och nu påbörjas arbetet med att skapa mer ordnade bostäder.
Kakelugnen växte fram ur köld, vedbrist och vetenskapliga experiment, men kom med tiden att bli både vardagsföremål och konstobjekt. Berättelsen om apotekaren Olof Hjalmar Åkerlind, kallad Kakelin, visar hur värme, hantverk och industri flätades samman i 1800-talets Stockholm.
I Gröndal har byggmästare som Olle Engkvist samt arkitekter format bostadskvarter där skala, material och vardagsliv samspelar. En promenad genom området visar hur idéer från olika tider har satt avtryck i hus, gårdar och gemensamma miljöer.
Att få se klassisk stumfilm på stor duk till ackompanjemang av en nästan hundra år gammal biograforgel i en nedlagd reaktorhall är en både märklig och mäktig upplevelse. Här är den smått osannolika historien om hur biograforgeln från Skandia-Teatern och Reaktorhallen på KTH fann varandra.
Tideräkning har länge varit ett bekymmer. Sedan antiken användes den julianska kalendern men då den angav årets längd som 365,25 dygn stämde den inte överens med årstidsåret som är 365,2422 dygn. När Sverige bytte från till den gregorianska kalendern försvann elva dagar ur almanackan över en natt. Kalenderreformen skapade både allmän förvirring och praktiska problem, men gjorde att Sverige hamnade i takt med solåret och resten av Europa.
Matsalen och köket på Rosenbad Vem var krögaren Agnar Meurling? Boken om Agnar Meurling ger en sammanhållen bild av en av Stockholms mest inflytelserika restauratörer under första hälften av 1900-talet. Genom krogar, nöjesliv och turistsatsningar följs ett liv som...
Åsögatans korta sträcka mellan Siargatan och Västgötagatan har under decennier rymt ett ovanligt rikt vardagsliv. Med utgångspunkt i en tidningsartikel från 1970 går det att följa hur en till synes obetydlig gatstump speglar Södermalms förändring över tid.
