Det var en konstbutik i Paris – Galerie d’Art Nouveau – som gav namnet till den nya stilart inom arkitektur, konsthantverk, design och grafik som växte fram från slutet av 1880-talet. Med världsutställningarna i Chicago 1893 och Paris 1900 spred den sig över Europa. En frigjord blandning av naturalistisk ornamentik med sirliga blommor och växter samt stram nationalromantik med asiatiska influenser, framförallt från Japan. Stilen hade många uttryck och kom att få olika namn; Jugend (Tyskland och Norden), Stile floreale (Italien), Liberty Style (England), Secession (Österrike) och Modernisme (Katalonien).

Lilla Paris har sin egen stil

Kanske är Art Nouveau framför allt förknippad med Paris. Men den stad som har den största samlingen av Art Nouveau-byggnader är Riga i Lettland, ofta kallad ”Lilla Paris”.  Under den byggboom som rådde 1896-1913 utvecklades här en byggstil som efter 1905 kom att bli känd som Nationalromantik med arkitekter som Mikhail Eisenstein, Konstantīns Pēkšēns och Eižens Laube som alla utvecklade sina egna tolkningar. Längs Alberta ielā står flera av deras arkitektoniska mästerverk uppradade sida vid sida. Gatan byggdes 1900 och har fått sitt namn efter biskop Albert av Bremen som grundade staden 1201. När Riga efter första världskriget hamnade bakom järnridån föll dessa arkitektoniska pärlor i glömska men sedan 1990 renoveras de nu tillbaka till sin forna glans.

Lejon vaktar gatans vackraste hus

Medusahuvuden på Alberta iela 4 (Foto Maria Lindberg Howard)

Uppe på taket på Alberta ielā 4 (stora bilden) syns två stolta lejon och mellan dem tre Medusahuvuden. Porten ramas in av reliefer med bevingade lejon och över portalen ett bevingat kvinnoansikte. Motiven är stiltypiska och återfinns även i utställningsbyggnaden Secession i Wien från 1898, uppförd som en protest mot Wiens Künstlerhaus.  Husen längs Alberta ielā är alla U-formade med två lägenheter på varje våning. Så det vackra ovala fönstret med den ståtliga balkongen delas av två lägenheter. Fönster med udda former är karaktäristiskt för arkitekten Mikhail Eisenstein (1867-1921) som ritade huset 1904. Sonen Sergei Eisenstein var filmregissör och mest känd för stumfilmen ”Pansarkryssaren Potemkin” (1925)  med den omtalade scenen med soldaternas marsch och barnvagnen som rullar nerför trappan till kajen i Odessa.

En bostadsdröm i Art Nouveau

Alberta iela 12 (Foto Maria Lindberg Howard)

Hörnhuset vid Alberta ielā och Strēlnieku ielā är lekfullt med sin säregna silhuett i form av ett spetsigt torn. På fasaden syns ekorrar bland blommor, växter och tallbarr.  Och lägenheten är genomgående dekorerad och möblerad i Art Nouveau. Det magnifika trapphuset har dekorerats av konstnären Janis Rozentāls (1866-1916) som bodde på översta våningen – även det ett museum. Han är känd för sitt porträtt- och landskapsmåleri och finns representerad på Nationalmuseet i Riga samt på Rozentālsmuseet i Saldus.

På Alberta ielā 12 bodde Konstantīns Pēkšēns (1859-1928) åren 1903-1907. Hundra år senare renoverades hans lägenhet på första våningen och Riga Jugendstila Muzejs öppnades våren 2009. Huset ritade han tillsammans med Eižens Laube (1880-1967) som då var ung arkitekturstudent. Laube inspirerades av den samtida arkitekturen i Sverige och Finland och blev sedan en av föregångarna för den nationalromantiska byggnadsstilen i Lettland.